Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
OSKAR FYHRVALL.
digt under de kommersiela förhållanden, som 1636 hade kallats
till lif. Några framsteg i riktning mot friheten hade gjorts
redan förut, ocli några jämkningar i det bestående hade visat sig
vara alldeles oundvikliga. Derför torde fore skildringen af sjelfva
frigörelsearbetet en framställning af dessa förändringar böra
göras, vid hvilken framställning det synes vara ändamålsenligast
att betrakta de botniska städerna under tre olika afdelningar:
Gefle, städerna i Egentliga Finland norr om Ab o och slutligen
alla de öfriga.
Af alla de nordliga städerna var Gefle den, som sist böjde
sig under monopolet; det var ock den, som först lösgjorde sig
derifrån. Dess träldom hade också ej någonsin varit
fullständig, ehuruväl fullt tillräcklig att lemna djupa spår efter sig i
hvarjehanda hänseenden. Genom skyldigheten att löpa in till
Stockholm och der tulla samt undergå visitation blef den för
hvarje resa nödvändiga tiden högst betydligt förlängd 1), så att
man dels om våren liann för sent ut med sitt stångjern till de
utländska försälj ningspl atsern a och der förekom s af Lybeckarne
och andra, dels om hösten kom så sent hem, att någon ny resa
vanligen ej kunde komma i fråga, ehuru inan förr kunnat göra
2 å 3 färder på sommaren. De varor som egentligen föllo om
hösten, såsom lax, smör o. d., måste derför blifva outskeppade
samt mestadels till underpris säljas i Stockholm. Lägger man
härtill de många tull arne : lilla tullen i Gefle och vid
Blockhusudden, tolag i Stockholm samt stora sjötullen jämte öfriga
omkostnader, så torde man kunna göra sig en föreställning om de
svårigheter, hvarmed borgerskapet hade att kämpa. Också gick
staden märkligen tillbaka i välmåga. Kronan måste bevilja
nedsättning i skatten och troligen äfven i båtsmanshållet, Öfver
100 tomter eller af alla blefvo öde, och borgarenas antal
sjönk till 180, då det redan 1571 uppgått till 200 2). Stadens
ansträngningar att vinna lindring i »sin krokota och besvärliga
seglats» visade sig länge fruktlösa. Det enda, som på länge
kunde utverkas, var tillstånd för de skepp, som i Gefle låtit
1) I afhandlingen »Vederläggning af de skäl, hvarmed nian söker bestrida
Oster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation» 1765,
upptager den berömde A. Chydenius § 21 det dröjsmål, som måste uppstå af en
sådan skyldighet till åtminstone 40 dagar per resa i lyckligaste fall och om man
icke beräknade någon liggetid för att vänta på tullbehandlingen, någonting som
denna tiden mer än ofta förekom, eller på gynnande vinci.
2) Handlingar bland Gefle besvär från 1636 -1660; R. A. — Forssell,
Sverige 1571.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
