Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
119
besigtiga sin last samt försett sig med intyg deröfver, att få
aflägga tullen i Dalarö samt slippa ur lastning, hvilken tillåtelse
1660 modifierades derhän, att de som seglade till
Östersjöprovinserna i stället skulle få säga till vid Hangö udd 1). När
lamentationer och klagoskrifter icke syntes vilja hjelpa, grep
man till andra utvägar. I en vidlyftig uppsats skildrade först
borgerskapet stadens härliga läge, huru den hade en ypperlig och
vidsträckt hamn, präktiga vattenfall och resliga skogar i sin
omedelbara närhet samt längre in i landet en rik och fruktbar
nejd och der bekom landets ädlaste trakt, Kopparbergslagen,
hvars alster genom ingen hamn beqvämare kunde föras ut i
marknaden än genom Gefles; och sedan utvecklade
tullinspektören, sedermera borgmästaren i staden, Sigfrid Wolcker 1656
det gagn, staden, provinsen och hela riket skulle draga af den
oinskränkta seglationsrättens återgifvande. Utom mera
obetydliga följder, såsom provinsens stigande odling och förökning i
kronans inkomster, framhöllos andra för tidens naiva
förhoppningsfullhet karakteristiska framtidsutsigter. I Gefle skulle
nämligen lika väl som i Lybeck och Danzig kunna inrättas
mångahanda väfverier af kläde, kanfas, buldan etc., repslageri,
block-makeri och framför allt skeppsbyggeri, hvartill trakten hade
öfverflöd på materialier. På sådant sätt skulle staden kunna
blifva ett annat Amsterdam och Stockholmsborna ej längre
behöfva fara till Holland, utan i Gefle kunna hemta det de
behöfde. An vidare skulle genom den stigande sjöfarten de många
tusen sjömän, som då svärmade omkring i främmande sjötjenst,
kunna återvinnas åt fäderneslandet, och derigenom Kungl. Maj:t
omsider göras lika »formidabel till sjös, som han nu är till
lands2).» — Men ännu kostade det nära två årtiondens mödor
och strider, innan befrielsen kom. Först den 27 Jan. 1673
utfärdades den handling, som återgaf åt Gefle de rättigheter,
staden egt före 1636.
Äfven för Egentliga Finlands uppstäder egde en liknande
utveckling rum, och de återvunno till och med förr än Gefle de
rättigheter, de haft före 1636. Dessa trakter voro det egentliga
Res. på Gefle besvär d. 6 Juni 1646 bland städernas akta; 11. A. — d:o d:o
R. R. 16 Dec. 1660. En tid synes äfven Fredrikshamn varit tullstationen för
Gefle, näml. vid färder till Reval.
2) Se bland Gefle besvär 1654—1672 och städernas akta; R. A. I den
senare handlingen föreslås stapelrätt äfven åt Hudiksvall, Hernösand och Torne.
TI is t. Tidskrift 1882.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
