Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
125
bakom hvilka staden alltid plägade söka skydd vid angreppen.
De bestredo nn dessas egenskap af orubbligt gällande lag samt
uppvisade, att de blott voro gifna och bekräftade tills vidare
och med förbehåll för Kungl. Maj:t att efter tidernas omskiftelse
få ändra dem. Nu hade en sådan omskiftelse inträdt, som både
berättigade och nödvändiggjorde förändringar. Sådana hade
också redan förut inträffat, i det Gefle återvunnit sin stapelrätt,
och dessa städer sjelfva en gång fått sin seglationsrätt utvidgad,
ehuru tillåtelsen senare blifvit återtagen.
Stockholms svaromål härpå är nästan helt och hållet ett
enda jäsande vredesutbrott. Städernas petition stämplas deri
såsom en »förflugen tanke» och ett »frivolt försök» mot andras
rätt, och staden hänvisar till de mångfaldiga framställningar,
den redan vid föregående tillfällen haft anledning göra såväl af
den skada, de norrländske sjelfva skulle hafva af en ändring,
som äfven af den nytta, det allmänna droge af stapelns
inrättande i Stockholm för de botniska varorna, till att derstädes
såsom i en hufvud- och residensstad till hela rikets nytta
maniera den utrikes handeln. Vidare åberopar den sig på kungl,
res. af den 16 Dec. 1723 och på regeringsformens 51 § hvilka
båda stadgar staden förmenade »så definiera denna quaestion.
att den undersåtliga lydnaden intet kunde tillåta någon att
tentera en ändring i en så högst nödig och alldeles faststäld sak».
Och slutligen kallade den till sitt bistånd sin gamle fiende Gefle,
i det den sade, att äfven dess borgerskap borde höras i frågan.
Härtill samtyckte också kollegierna och Gefles yttrande är af
den 14 Maj 1735. Till sitt innehåll är det naturligtvis en
trogen anslutning till hvad Stockholm anfört, men dess
tankegång är så äkta merkantilistisk, att den torde förtjena att här
anföras. Staden säger: städer hafva fått stapelrätt, på det att
de skola förkofra sig och tillväxa till hela rikets nytta. Men
om nya stapelstäder anläggas eller gamla uppstäder förses med
stapelratt, så måste detta ändamåls uppnående försvåras. Och
när så Gefle ginge tillbaka, hvilka utvägar ville man då utfinna
till att fylla det båtsmanshåll, den tull och de kontributioner
detsamma utgjort?
Men Gripenhjelm blef icke svaret skyldig. Mot Gefle torde
han icke hafva kommit i tillfälle att framställa några anmärk-
*) Res. d. 16 Dec. § 45 stadgade, att städernas privilegier icke till »grund
och varelse» skulle upphäfvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
