- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
139

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.

139

handeln, skulle få ett alltför afgjordt öfverta g, och dels att
Holland skulle tränga sig emellan samt afbryta våra förbindelser
med vestra och södra Europa, samt äfven tillintetgöra den
vidsträckta och lönande frakthandel, Sverige nu idkade. Slutligen
blefve det, äfven om man medgåfve möjligheten för kronan att
lika riktigt som hittils utfå sin tull af de utgående
norrlandsvarorna, i alla fall nödvändigt att i de dåvarande penninge- och
folkfattiga tiderna inrätta icke mindre än 5 nya tullkamrar.
På grund af alla dessa synbara olägenheter, som ofelbart skulle
följa på den sökta stapelrättens meddelande, hoppades
borgarståndet, att medstånden skulle finna skäligt återkalla sina
beslut i frågan, så mycket mer, som städerna redan i alla för dem
nödiga hänseenden åtnjöto delaktighet i seglationen, ett tillägg,
hvarmed man syftade på den alla uppstadsborgare i riket
med-gifna rätt att med stapelstädernas borgerskap dela och reda i
skepp.

Af de särskilda stånden mottogs detta protokollsutdrag på
ganska olika sätt. Adeln yttrade sig först samt tillbakavisade
med stolthet i ett protokollsutdrag af den 26 Okt. borgarståndets
uppmaning att taga tillbaka sitt en gång fattade beslut, under
förklaring, att städernas olika fri- och rättigheter på intet vis
kunde erkännas för något stånds privilegier. Tvärtom voro de
alldeles af den natur att enligt Regeringsformens § 51 kunna
efter tidernas omskiftelse förändras, och vidare måste man mer
tänka på en hel provins med 200 mils kust och många tusen
invånare än på en enda stad; i ali synnerhet, som hela riket
dessutom skulle hafva gagn af den ifrågavarande förändringen. —
I bondeståndet åter, der ärendet förekom d. 5 Nov., fick det en
helt annan utgång. För att inverka på beslutet hade man
tillstält det så, att under öfverläggningarne underrättelse kom från
borgarståndet, dels att ett bondeståndets protokollsutdrag om
augmentshemmans skatteköp bifallits, och dels att frågan om
bondeseglationen var under öfverläggning och hade god utsigt
att gå igenom. Derjämte uppträdde den bekante Jon Bengtsson
och andra från det inre landet samt från Stockholms län med
förklaring, att de visserligen vid riksdagens början, då
stapel-stadsfrågan först afhandlades, tyckt stapelstäders anläggande vid
Botniska viken skola vara ett godt medel till landsändans
upp-hjelpande. Men vid närmare eftersinnande och i synnerhet efter
afhörandet af borgarståndets senaste protokollsutdrag hade de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free