Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
OSKAR FYHRVALL.
egnades ingen uppmärksamhet, och den 2 April fattades utan
någon vidare diskussion ståndets ofvan angifna definitiva beslut.
Strax härpå affärdades till regeringen en expedition om denna
sak i öfverensstämmelse med bondeståndets beslut, och sålunda
hade man vunnit sitt mål, ty på regeringen var man säker, och
den svek icke heller förhoppningarne. Till att börja med tog
den sig dock en rundlig betänketid, och först den 11 Juni 1765
föll beslutet af innehåll, att ansökningen om de nya
stapelstädernas anläggande icke kunde beviljas, och det af tvenne skäl,
dels emedan landsändans produkter voro för obetydliga att
derpå grunda någon exporthandel, och dels emedan de voro af
den art, att någon förökning af deras mängd icke vore
önskvärd eller för riket gagnelig.
Dessförinnan hade dock åtskilligt inträffat, som förde frågan
in i ett nytt skede och gjorde den nämda resolutionen
betydelselös. På våren samma år hade nämligen först Chydenii ofvan
antydda skrift »Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker
bestrida de Öster- och Vesterbotniska samt de Vesternorrländska
städerna fri segiation», utkommit, och tillika hade riksdagsmannen
i borgarståndet för Öregrund, Matthias Söderman, inlemnat i sitt
stånd en ansökan om friare segiation, om hvilken ansökan
sedermera sjöuppstäderna i allmänhet förenade sig under yrkande af
dels en fri inrikes, dels en fri utrikes seglats jemte åtnjutande
af stapelrätt. Chydenii afhandling väckte ett oerhördt
uppseende och måste genom den klara och skarpa belysning den
gaf frågan icke obetydligt hafva bidragit att vrida vapnen ur
händerna på monopolets försvarare vid riksdagen. Skälen emot
stapelfrihetens meddelande sammanför författaren i två
hufvudgrupper: de som skola bevisa, att derigenom den allmänna
säkerheten sättes i äfventyr, hela borgarståndets och samtlige
städernas välfångna privilegier i gemen kränkas, men de andra
stapelstädernas privilegier i synnerhet till sin grund och varelse
alldeles kastas öfver ända, och de som skola ådagalägga den
föreslagna friheten vara riket i gemen, kronan, Stockholms stad
och bergslagen isynnerhet till obotlig skada samt landsändan
sjelf till alis ingen nytta. Derefter genomgår han dem punkt
för punkt samt underkastar dem en lugn, men mördande kritik,
inför hvilken de samt och synnerligen visa sig vara fullkomligt
haltlösa. Att närmare redogöra härför kan dock icke komma i
fråga. Något sådant förbjudes af uppsatsens såväl omfång som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
