- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
147

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.

147

som icke fingo någon utländsk seglation sig medgifver!, skulle
för att icke af stapelstäderna öfverfiyglas och gå under hugnas
med rätt till upplagsplatser i dessa senare och tullfrihet der för
sina exportvaror jämte några andra mindre vigtiga fördelar.

Till * inrikes hamnar åter borde seglationen utan
undantag lemnas fri för alla sjöstäder och sålunda äfven för de
botniska.

Till öfverläggning förekom detta betänkande i ståndet den
3 och 8 Aug. Angrepp mot detsamma gjordes visserligen både
utaf dem, som ansågo det innehålla för litet, och af dem, som
ansågo det innehålla för mycket. Men de voro i det hela
tämligen matta, och de deputerades åsigt försvarades med framgång
af hofintendenten Malmstein (för Säter) och Schauw, af hvilka
den förre särskildt framhöll utlandets exempel, der intet
monopol och inga inskränkningar funnes, men der likväl rikedom
och välstånd herskade. Schauw åter, som redan vid förra
riksdagen uppträdt på den liberala sidan, sparade sitt ord till sist,
men lade det då med tyngande kraft i vågskålen. Efter några
inledande ord om sakens vigt och de deputerades arbete vände
han sig direkt till sina ståndsbröder med orden: »Mine herrar,
afundsjuka betar mig aldrig att följa billighet och öfvertygelse.
Jag talar i dag ej såsom fullmäktig för Landskrona stad, utan
såsom svensk undersåte. Taga vi våra undersåtliga och
medborgerliga pligter till grund, komma vi från saken lättare, än
vi tro. Låtom oss komma ihåg tidernas omskiftelse, som visa,
att de städer, som äro i dag i en florissant belägenhet, kunna
i morgon vara öde och så tvärtom. Stockholm lade för några,
hundra år sedan grunden till Visbys öde. Ho vet, hur länge
Stockholm får fägna sig af sitt flor. För min del bifaller jag
betänkandet och anhåller, att proposition derå må göras.»

Med 50 röster mot 44 antogs också betänkandet blott med
den förändring, att till stapelstad i Vesterbotten skulle utses
den ort, om hvilken invånarne med Kungl. Maj:ts bekräftelse
kunde komma öfverens. Anledningen härtill var en strid som
utbrutit mellan borgmästaren Kiörning från Hernösand, som
förordade Ratan \51/2 mil norr om Ume, och representanterna för
Pite, Lule och Torne, som höllo på Lule.

Hos de öfriga stånden med undantag af adeln rönte
betänkandet ett oväntadt motstånd. Men som diskussionerna icke
förete några nya synpiinkter, utan egentligen blott utgöra ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free