- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
158

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.

myckit förökadt, och renten till några tynnor Gull förbättradt
varda, Förth y th er finnas osäijeliga många kärr och måsar och
vthniarker som väl kunde göras åker och engh vtaff, ja många
skogar, som nu till intet äre nyttige, uthan till tiniber och
brennewedh, thet öfriga förr ott ner bortt och kommer ingen
inen-niskia till godha. Oendeliga många strömer liggia öde och
obrakade, t wer t om jern och kåpper föres af Eijkedt, th er thet
sedan vthslaget och omsmidt varder fremmandom till st o or
för-deel, hvilket inrijkes medh dubbel mindre omkostnadh och
fyre-dubbelt större winnest skee kunde. Thet samme kunde och
skee medh allehanda slagz huder och skin som nu af Rijkedt
föres, och dogh lijkuäl ther man såge sigh rätt om, inrijkes
medh Rijkzens stoora nytta och fördeel kunde f örarbe th ade varda,
föruthan ändå thet gagnet att mantalet uthij städerna vorde
förökade och städerna bätter bebygda». Nyss förut har han, på
tal om Stockholms grundläggning och fortgående tillvext från
Birgers dagar till Borasti, »som nu är för ögonen», anmärkt :
»Man vill och förmoda, ther werlden lenge warder ståndande,
att Stockholms Stadh ännu ytterligare kan förökadt och
förvid-gadt war da».

Ett oblidt öde synes ha hvilat öfver den svenska
historieskrifningen under Vasahusets dagar. Olai och Laurentii Petri
krönikor blefvo ej tryckta förrän i vårt århundrade, Messenii
Schondia Illustrata först i Carl XII:s tid; Gyltas tyska krönika
har efterverlden knapt hört talas 0111 och en enda handskrift —
utom författarens koncept — har veterligen gått till vår tid. Peder
Swarts krönika har för få år sedan återfått sitt rätta
författarnamn och framträdt i tryck. Tegels Erik XIV:s historia trycktes
i Adolf Fredriks tid, Jollyvets stora svenska historia på franska,
för hvilken Hambræus varit medarbetare, Axel Oxenstierna t ill—
skyndare, står ännu okänd och oläst som handskrift i vårt
Kongl, bibliotek. Och med Sigismuiidska hofvets stora svenska
historieverk har man först nu fått göra bekantskap.

Mycket arbete har så gått förloradt; generationer ha måst
sakna hvad för dem varit afsedt. Särskildt för vår fattiga
15-och 16-hundratals literatur är det en stor förlust att icke i rätt
tid ha erhållit allt hvad den kunnat ega. Sent kommer tack-för
okänd möda. Och Borastus har fått sanna tänkespråket i
Hunters svar på hans klagan:

Seire tuam nihil est nisi te seire hoc sciat alter.

ff. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free