- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
172

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

S TRODDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.

slags samlingar och derom viin ar äfven litteraturen. Så har en
yngre dansk arkivtjënsteman, Hr Y. Secher, nyligen i v. Löh ers
Arkivtidskrift uti München meddelat en rad artiklar om
arkivväsendet i de tre nordiska rikena, den första s a 111111 anhä n gande öfversigt
af ämnet, ur hvilka vi skola meddela ett och annat, såsom möjligen
varande af något intresse i denna tid af lifligare verksamhet för
arkiven. Om, såsom förf. menar, Norge hunnit längst i ett
ändamålsenligt ordnande af sitt arkivväsende, lärer det bero på att man
der ej besvärades af någon gammal organisation, utan kunde börja
från början.

Förf. stöder sig i afseende på detta land hufvudsakligen på den
Norske Riksarkivariens förträffliga memorial till Kultusministeriet
af den 30 Nov. 1877. Det norska Riksarkivets historiska uppkomst
är närmast att söka dels på Akershus slott, dels också hos
ärkebiskopen i Trondhjem. Åtminstone ha många rikshandlingar
återfunnits bland de 1829 från Bayern afiemnade arkiv al i erna, hvilka
tillhört den från Norge flyktade Trondhjemske ärkebiskopen Olaf
Engelbrektsson. Sedan Norge blifvit en dansk provins, hopades statens
handlingar på Akershus fästning, utan att någon sörjde för deras
vård. Det hette 1732 att arkivet »mera liknade en svinstia än ett
arkiv». Sedan Norge 1814 blifvit skildt från Danmark, afiemnade
detta senare land 1820—21 en stor mängd urkunder, akter och
böcker, inemot 1100 säckar och flera kistor, isynnerhet rörande den
högre förvaltningen i Norge. Härigenom skedde ingen förbättring
i oredan och ännu år 1836 kallas arkivet »ett augiasstall». »Man
kunde tro», heter det, »att en Genserik farit härjande fram inom
Akershus murar». Först 1841 randades en bättre tid för arkivet
och började ett planmessigt ordnande. Ar 1866 öfverflyttades
slutligen hela arkivet till en ny, rymlig och ändamålsenlig lokal i
Stortingsbyggnaden.

Arkivet omfattar följande tre hufvudafdelningar:

1) Gamla riksarkivet innehållande omkring 8,000 urkunder,
deraf 2,000 på pergament från 13, 14 och 15 seklen samt andra
arkivalier intill 1814.

2) De tre sunnanfjällska stiftens lokalarkiv, hvilka med
högst-få undantag icke gå längre tillbaka än till 16:de seklet.

3) Regeringsdepartementens och de centrala myndigheternas
arkiv efter 1814, hvilka i mån af bristande utrymme på
Registrators-kontoren öfverlemnas till Riksarkivet.

Landsortsarkivens ställning är synnerligt ogynsam till följd af
tjenstemännen skyldighet att, mot hyresersättning, sjelfva hålla
arkivrum. Ett s. k. »Centralarkiv för Trondhiems och Tromsö stift»
blef derföre inrättadt 1851 i Trondhiem för statsarkivalier från det
nordanfjällska Norge och upprättandet af dylika för landets öfriga
hufvuddelar är ifrågasatt, helst Riksarkivet icke på längden kan få
utrymme för alla lokalförvaltningens akter. Dess samlingar erhålla
f. n. en ännu större tillväxt, sedan på Riksarkivariens framställning
presterskapet i de tre sunnanfjällske stiften år 1878 ålagts att in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free