Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKIVVÄSENDET I NORDEN.
177
sända alla kyrkoböcker äldre än år 1778. På samma sätt skola
Centralarkiven i landsorten erhålla de öfriga stiftens kyrkböcker.
Denna inrättning af centra la rki v i landsorten är som bekant i
Sverige icke förekommande. — Det norska Biksarkivet utgör sedan 1875
ett sjelfständigt embetsverk under kyrkodepartementet.
Centralarkivet i Trondhiem är ännu oberoende af Riksarkivarien
och omedelbart understaidt Stiftsstyrelsen, men skall dock i vissa
frågor korrespondera meel Riksarkivet. Den norska Riksarkivarien har
likväl betonat det olämpliga i denna ordning och framhåller
nödvändigheten af att låta provinsarkiven subordinera under
Riksarkivet-underkastas visitation derifrån o. s. v., helst Stiftsstyrelserna icke
disponera öfver fackmän. Det lärer också vara att vänta att Riksarkivariens
förslag antages i afseende på stiftsarkivens i Bergen (det blifvande)
och Trondhiem s iib or din eran de under Riksarkivet, i likhet med hvad
förhållandet är i Bayern, der Riksarkivet äfven öfver stadsarkiven
utöfvar en sådan uppsigt.
Norska Riksarkivets ståt utgöres f. n. af en chef, 2 fullmäktige
och 4 assistenter. Lönerna äro för Riksarkivarien 4,000 kr. jämte
dyrtidstillägg kr. 600; för fullmäktige med samma tillägg 2,000—
2,200 kr. och för assistenterna 1,500 kr. (för en 1,248 kr.). Hela
staten uppgår till 17,928 kr.
Dessa arbetskrafter anses icke vara tillräckliga, i synnerhet
derföre att alla tjenstemännen utom chefen äro så klent aflönade, att
de måste på annat sätt förskaffa sig lika mycket till sitt underhåll.
I pekuniärt hänseende är sålunda det norska arkivväsendet ej
synnerligen väl lottad t. En förhöjning i anslaget har också begärts.
Sedan 1870 utgifver Riksarkivet häftevis bidrag till Norges
historia under titel: »Meddelelser fra det norske Rigsarchiv^; någon
årsberättelse lärer deremot icke afgifvas.
De norska arkiven äro, såsom man kan vänta, tillgängliga för
forskningen i vidsträcktaste grad, och i allmänhet behöfves icke ens
någon skriftlig ansökan om deras begagnande.
Om Danmarks arkivväsende har förf. naturligt nog de rikaste
upplysningarna att lemna, hittills dock endast om de offentliga
arkiven. Det har utvecklat sig tämligen egendomligt.
Under medeltiden funnos kungliga arkiv på slotten Roskilde
och Vordingborg, sedermera äfven på Kallundborg och Köpenhamns
slott. Oberoende af arkivet på Köpenhamns slott voro både clet
danska och det tyska kansliets arkiv.
Fredrik III lät först ordna det kungliga arkivet i Köpenhamn,
den förste arkivarien blef den sedermera under namnet Griffenfeldt
ryktbare Peder Schumacher, och dermed var det sedermera s. k.
Geheime-arkivet bildadt. Det var egentligen konungahusets arkiv, men
omfattade äfven sådana gamla rikshandlingar, som tillfälligtvis befunno
sig på Köpenhamns slott. Sin karakter af kungligt familjearkiv
bibehåller det ännu i dag. Kansliarkiven bestodo fortfarande vid dettas sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
