Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
E. HILDEBRAND. 10
fattige, som kommo från norden, med förbehåll för egen räkning;
utaf patronats- och eganderätt och med ansökan om understöd
för dess iståndsättande. De svenske biskoparne mottogo anbudet
och på ett möte i Arboga bestämde de, »för att icke synas
mindre fromma och hyfsade (inhumaniores) än andra nationer,
hvilka nästan alla underhöllo hospitier i Rom o, att hvarje socken—
prest skulle erlägga ett öre och hvarje sockenkyrka lika mycket
till husets restaurering, hvarjämte de med löfte om 40 dagars
indulgens, uppmanade en hvar af hvad stånd och vilkor som
helst, att lemna frivilliga bidrag till hospitiets underhåll (1406
"A)-Beskattningen synes blott ha skett för den gången. Enligt
senare uppgifter gjordes emellertid sådana insamlingar tid efter
annan. Härmed hade sålunda egendomens ändamål blifvit:
närmare bestämdt. Den skulle tjena till ett hospitium eller
herberge för de svenskar, som besökte Rom, ehuru allt framgent
under Vadstenakonventets omedelbara uppsigt och styrelse.
Men Rom var ej någon stad, som under dessa och de
följande åren kunde locka många resande. Krig, pest, hungersnöd
härjade densamma; 1408 föll den för fiendehand och det minsta
antalet år såg den en påfve inom sina murar. Det var tidén
för den stora skismen och påfvedömets djupa förnedring. Ej
under då om gräs växte på torgen i Rom, om grus och smuts
hopade sig på gatorna och husen föllo i ruiner.
Birgittinerhusets öde tyckes ej ha varit bättre än andras. Redan efter
ett par år måste man åter anlita den andliga maktens ynnest,,
och den gamla gråbrodern, som af conciliet i Pisa uppsatts på
påfvestolen och kallade sig Alexander V, utfärdade en månad,
efter sin upphöjelse en uppmaning att räcka hjelpsam hand till
hospitalets byggnad och utlofvade fem års indulgens såsom lön.
Längre än tio år skulle ej indulgensbrefvet gälla, men redan
efter ett år var påfven död, och omtvistad som hans myndighet
varit, kunde den knappt gifva mycken verkan åt hans löften.
Tre år senare vädjade fyra kardinaler åter till den kristna
offervilligheten, lofvande hvar och en som bragte hjelp hundra
dagars aflat1). De göra en bedröflig skildring: huset i ruiner;
hvarken bäddar, sängkläder eller husgeråd, som dock förut
funnits i öfverflöd; främlingarne kunna ej herbergeras och
föreståndaren icke tillbörligt underhållas. Hvad verkan denna
uppfordran haft är ej bekant, men Johan XXIlLs pontifikat var
Sv. Dipl. fr. 1401, n. 1120 och handskr. Å. 23. K. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
