Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
E. HILDEBRAND.
10
samhet. Det var sålunda hög tid att något gjordes för
saken *).
Klostrets generalconfessor och en annan munk begåfvo sig
verkligen, försedda med rekommendationsbref till kardinalen
Torqvemada, åstad, och anlände till Rom på hösten 1445. De
uppnådde med resan ett af sina syftemål, att få förklaringarna
öfver vissa angripna stycken i Birgittas uppenbarelser
under-skrifna och beseglade, och förde med sig tillbaka Torqvemadas
apologi, men annars besannade sig bretskrifvarens farhågor, ty
den ännu icke fullt lösta skismen gjorde att de måste återvända
i öfrigt med oförrättadt ärende. Hospitalsfrågan lyckades de
emellertid ordna på ett jämförelsevis tillfredsställande sätt
fölen längre tid.
Samma år nämda beskickning afgick till Rom, utfärdade
konventet i Vadstena resepass (viaticum) for en klerk från
Linköpings stift, vid namn Erik Fasteson, hvilken ämnade sig på
pilgrimsfärd till »apostlarne Petri och Pauli tröskel» i Rom 2).
Man finner honom året efter (1446) såsom föreståndare i S. Britas
hus, enligt en senare, men icke rätt trovärdig uppgift
rekommenderad till platsen utaf den dåvarande marsken Karl Knutsson.
Det är under hans tid de rapporter begynna, genom hvilka vi
sättas i stånd att följa den romerska koloniens egentliga historia,
om man så får uttrycka sig, och förbindelserna med densamma.
Han stannade på platsen omkring 20 år och dog i Rom uti lugn.
Dessförinnan hade han dock varit föremål för mer än ett angrepp
af mäktiga fiender — bland dem ingen mindre än Kristiern I af
Danmark, och hade varit nära att dragas med af den hvirfvel
som störtade Karl Knutssons lycka och tvang denne konung att
söka sin räddning i landsflykten.
Det var i ett gynsamt ögonblick Erik prest, så lärer han
vanligen kallats, ankom till Rom. Skismen var väl icke alldeles,
men i det närmaste död, och Rom begynte att ur smuts och
ruiner, ur råhet och hätska strider höja sig till det hufvudsäte
för bildning, sköna konster och litteratur, som vi beundra under
Handskr. F. e. 11 på K. Bibi.
2) Handskr. E. e. 11 f. 96. K. Bibi. En Ericus Vastonis omtalas såsom
f. d. skolmästare i Skeninge år 1440. En Vasto ingick som »frater ab extra» i.
Vadstena kloster 1411. Sjelf blef Erik med tiden kanik uti Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
