- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
230

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

E. HILDEBRAND.

10

honom l). Sjelf hade herr Erik trots alla vedervärdigheter funnit
behag vid lifvet i Rom och vid ett tidigare tillfälle förklarat
<itt han ämnade stanna der till döddagar, ehuru han då ännu
var »oberådder» om han skulle behålla hospitalet eller icke.

Det var under dessa år som man på allvar öfverlade i
Yadstena om upprättandet af ett ordens kloster i Rom, hvartill
väl äfven hospitalet skulle begagnas. Planen synes ha fr
ain-stälts vid något generalkapitel; herr Erik afstyrkte den på det
bestämdaste och uppdrager en föga lofvande skildring af
tillståndet uti detta hänseende i den stad der han bodde. Der
hade flere kloster efter hans ankomst blifvit öde; de som
någorlunda bergade sig hade 2 eller 3 ödekloster och sockenkyrkor
under sig. Både påfve och kardinaler togo bort deras egor och
räntor och lade dem sålunda öde. Om sommartiden, fortfar ban,
är dessutom svår lukt och pest i Rom, så att mesta delen af
prelater och munkar lemnar staden. Sedan är också umgänget
svårt med dessa valomän (italienare) — de äro hala som ålar
heter det i en annan berättelse från Italien — »och I gören
ingenting annat än byggen hus för andra, främmande, och de
inländske, som komma från Sverige, fara vilse. När ett kloster
skall börjas i Rom, så är det icke för S. Britas hus eller på
fattigfolks vägnar». Det dåvarande ögonblicket särskildt var
synnerligen ogynsamt, ty påfven hade beskattat kloster, kyrkor
och prester i gemen för »det bedröfvade turkaörliget», så att
fattigdomen var större än någon kunde tro. De eviga striderna
mellan Roms baroner voro ett nytt hinder. För tillfället voro
Orsinierna, hvilka »för S. Birgittas kärlek skulle varit eder
största hjelp till ett sådant förehafvande», både kardinalen
(Latino) och de andre, underlägsna sina grannar Colonna och
grefven af Everso, en af kyrkostatens värsta småtyranner på
den tiden2). Skälen tyckas ha gjort verkan, ty planen fick
förfalla.

Det var mot slutet af herr Eriks tid, som den frågan först
synes ha bragts på tal uti Rom, som sedan under årtionden och
nästan intill det sista förblef klostrets älsklingsidé och den första

M Biskopens bref i orig. af 1464 28/i i A. 26, f. 326.

2) Den odaterade skrifvelsen i R. A., förskrifver sig antingen från Calixtus
111:9 (1455—1458) eller Pias II:s tid. Båda beskattade kyrkan för det turkiska
krigets skull. Grefven af Everso dog 1465. Sannolikt är den dock från det förra
pontifikatet. Brefskrifvaren säger sig ej haft underrättelse på flere år från
Vadstena, hvilket bäst stämmer med tiden före det stora angreppet 1457.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free