- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
248

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

E. HILDEBRAND.

38

ofvan anförda stadgarne (s. 218), hvilka besynnerligt nog så föga
blifvit efterlefda i denna del.

Det var en jämförelsevis liflig förbindelse mellan Sverige
och Italien under dessa åren, och många sedermera märklige män
besökte hospitalet. Yi ha redan sett huru nära Hans Brask
var att qvarhållas i Rom. Den andre Linköpingsprelaten, den
ofvannämde Jönis Magni, som vistades flere år i Italien, blef
omsider domprost, dock först, såsom det ser ut, efter en tvist
med Gustaf Trolle, och slutligen efterträdare åt Hans Brask,
när denne flydde från fäderneslandet; det var måhända han som
representerade svenska kyrkan vid det lateranska conciliet 1513;
han sände åtminstone hem dess constitutioner. Laurentius
An-dreæ, den blifvande reformatorn, vistades 1509, såsom redan
nämts, kanske for andra gången uti Rom; törhända gjorde han
här de erfarenheter af curian och lifvet vid påfvens hof, som
sedermera kommo öfvergången från den katolska kyrkan att för
honom blifva jämförelsevis lätt. Ar 1513 anlände Gustaf Trolle
till staden. Genom honom framlemnades å Sveriges (eller svenska
kyrkans) vägnar ett silfverkärl om 100 uns till den kardinal,
som på Jakob Ulfssons anhållan blifvit rikets »protector». Han
intog samma ställning till klostret, hvilket föranledde Peder
Månsson att annorlunda disponera öfver den häst, Laurentius
Benedicti vid samma tid fört med sig till Rom såsom
»drickspenningar» (ad propinandum) åt kardinalen, och använda dess
värde till inköp af kalk 1). Kristiern II hade samtidigt ined det
lateranska conciliet till de nordiska rikenas beskyddare utsett
den för öfrigt illa kände kardinalen Lorenzo Pucci, »santi quattro»
som han kallades efter sin titelkyrka. Det synes ha varit denne
som äfven Jakob Ulfsson betraktade som Sveriges. Han var
känd för sin girighet, och silfverpjesen skulle i sådant fall
sannolikt gjort god verkan 2). Tillsammans med Gustaf Trolle, som
stannade ett par år i Italien, finna vi en annan bekant svensk man,
Magnus Sommar från Strengnäs. Både vidimerade egenhändigt
i S. Birgittas hospital den förklaring kardinalen af Arbore a
afgaf år 1513, att Petrus Ingemari undanbedt sig att komma i

*) Ipsius precium pro calcina distrahendo: P. M. till Vadst. kl. 1513 2%.
Hästar voro en vanlig present från Sverige till gvnnarne i södern. Hans Brask
ämnade 1526 skicka, två utvalda hästar till Arcimboldus.

2) Pucci undertecknar en bulla från Leo X till Sten Sture år 1516 (Se
Porthan, Accessio ad Bull., s. 110). Det är till honom som Olaus Magni
vänder sig vid sitt första besök i Rom (1523 —1524).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free