Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
E. HILDEBRAND.
38
sagdt icke, men annars haft att kämpa mot många svårigheter.
Rom hade ännu icke hämtat sig från förödelsen 1527, och
Clemens YII hade för sin italienska eröfringspolitik haft föga tid
att egna åt staden. »Tusende, tusende hus stå öde», heter det
i ofvannämda bref till Vadstena kloster, »ty här är litet folk
och stor fattigdom 1). Rom är nu mest om intet och flere äro
de som fara från Rom än som till komma, ty de rädas turken.
I sjön ha legat och ligga maurer, turkar och blåmän med
mycken makt, hindrat och upptagit alla skepp, som ämna sig
till Rom, vin, hvete och folk och annat godt, ty är här hård
tid på alla handa måtto». Till krig och farsot stötte andra
olyckor. S. Birgittas dag (d. 7 Oktober) 1530 hade Tibern
svämmat öfver sina bräddar; floden trängde in i källrarne och
förstörde förråden. Det var en af de största öfversvämningar
af hvilka Rom hemsökts; 600 hus lågo i ruiner. S. Birgittas,
ehuru beläget tämligen nära floden, hade dock räddats. Men
fattigdom och brist hade blifvit följden. Räntorna från
hospitalets öfriga egendom hade minskats ; der företrädaren fick 16
eller 20 dukater fick han numera endast sex. Påfven hade på
fyra års tid nedsatt räntorna till en fjerdedel2). Sjelf var
föreståndaren trots allt vid godt mod och försäkrar lifligt att så
länge han lefde, behöfde konventet icke frukta för sin egendom
och han skulle lemna den i goda händer om någon dödlig
sjukdom gjorde det nödvändigt 3).
Det begynte blifva ensligt för invånarne i huset vid
Gamp o di fiore. Jubileerna lockade ej längre några fromma
skaror från Sverige för att i S. Birgittas kapell eller i hennes
bisättningskyrka söka aflat, inga beskickningar kommo från
moderklostret för att i åratal ligga uti Rom, och bevaka dess
ärenden, och besöken vid curian hörde ej längre till den svenska
prelatens uppfostran. På femton år hade allt förändrats.
Förgäfves bad Holmsten att en klosterbroder skulle utsändas till
hans stöd och sällskap. Det var ej sådana tider, att konventet
kunde ens underhålla en ordentlig brefväxling, ännu mindre be-
Befolkningen minskades från 85000 på Leo X:s tid till 82000.
Grego-rovius, 8, s. 592.
2) Enligt en anteckning i randen på brefvet 1431: »hafver påfven befalt at
ei skal gifvas mer än fiärde delen af alla ränta i thesse fira ären».
3) De båda brefven från Holmsten, af 1524 ock 1531, förvaras illa
medfarna, bland »Handl. rör. kyrkan och skolan» 1520—1560 nti R. A. De äro de
sista rapporterna från Rom jag sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
