Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
DEN SVENSKA KOLONIEN I ROM UNDER MEDELTIDEN.
255
Men ännu närmare skulle hans intressen förenas med
klostrets egendom. När han 1549 återvände till Rom från Bologna,
fann han ingen annan bostad än några »fattigkammare» i S.
Birgittas hospital, så bofälliga till på köpet, att han måste låta
tak och murar undergå en dyrbar reparation.
Här bodde han sedan i flere år, när han icke var stadd på
resor, lika lärd, lika verksam — det var en ytterst liflig
brefväxling dessa bröder förde, om man får tro deras egna ord —
men uppenbarligen i bättre och lyckligare omständigheter än
brödren. Så alldeles ensam befann han sig icke, såsom redan
antydts; en och annan svensk kom öfver till Rom; sjelf lät han
hämta, på egen bekostnad, ett par af sina fränder för att
uppfostra dem i den katolska läran, bland annat sin namne, en
»parvulus», som vi ännu en gång skola möta i vår skildring.
Här arbetade han den katolska reaktionen i händerna och
antydde dess kommande riktning och metod uti norden. Här lade
han sista hand vid sin broders och sina egna litterära arbeten.
»I S. Birgittas hus» är titelbladet märkt på den första
upplagan laf Johannes Magnus’ »Historia ecclesiæ metropolitanæ».
Egendom arne sökte han efter förmåga hålla ihop och han lär
ha lyckats att för hospitalet förvärfva tvänne kyrkor med
dithörande inkomster såsom godtgörelse för hvad som hade gått
oåterkalleligt förloradt1). 1 kapellet firade han 1550 ett
jubileum och lät då gratis utdelas en af honom tryckt skrift,
innehållande 15 af Birgittas böner. Sjelf hyste han en så pass
djerf tanke som att i Rom låta uppföra ett riktigt
Birgittinerkloster och talade derom med sin gynnare, kardinalen Reginald
Pole. Här dog han slutligen 1558 — och efter hans död föllo
hospital och byggnader uti romarehänder.
*■
An nu en gång framskymtar Vadstenaklostrets romerska
besittning uti vår historia. Redan ett par år efter sitt
uppstigande på tronen sökte Johan III anknyta förbindelser med
l) Se hans anförda sjelfbiografiska anteckningar: loquebatur cum cardinali
Polo angiico super erigendo monasterio S. Birgitte in urbe, quando due ecclesie
. . . date essent hospitali S. B:e in recompensam. — Det är här de uttryck
äfven förekomma, som ofvan s. 236 anfördes om förhållandet till Pal. Farnese.
Det må dock tilläggas att ännu 1524 ett förfallet lius på «judestrætena»
tillhörde hospitalet. — Om titeln till J. Magni Hist. eccl. metr. se »Ur en
antecknares samlingar», s. 45: »in ædibus divæ Brigidæ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
