Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BIDRAG TILL GUSTAF II ADOLFS HISTORIA.
279
göra ett besök vid det kur furstliga hofvet (och troddes äfven
ha gjort det), men afstod derifrån för den gången möjligen af
både ekonomiska och politiska skäl. Han brefväxlade dock
fortfarande om saken såväl med andra som med sin svåger
pfalz-grefven, som emellertid började efter hand afråda från den
bran-denburgska förbindelsen 1). Konungen gaf honom visserligen rätt
i , hans inkast, men tyckte sig dock genom det allmänna ropet
ha blifvit altför invecklad i saken för att nu kunna gå tillbaka:
»jag vill ej engagera mig på något annat håll, tills jag efter
guds vilja kan föra det till en god ända eller tar en entier
korg». Den kunglige friaren tager för öfrigt saken synbarligen
tämligen lugnt, och tyckes beredd på att finna sig i hvilken
utgång den än finge. Om sjelfva resan säger han i samma
bref af den 25 januari 1620 att ban helst gjorde den okänd
för att undgå de dryga kostnaderna. I hvilket fall som helst
önskade han dock pfalz grefven s sällskap och tänkte väl äfven
med resan förena andra, rent politiska planer. Der är hela
uppslaget till expeditionen 1620; motiven till konungens
incognito helt ekonomiska. Sedan pfalzgrefven på våren 1620
verkligen ankommit till Sverige såsom sändebud från konungen i
Böhmen, blef ändtligen resan beramad, men i ali tysthet, och
pfalzgrefven lemnade Stockholm den 26 april, efter ett formligt
afsked från konungen, utan att omgifningen visste något om dennes
afsigter, ehuru det var bekant att han ämnade lemna Stockholm.
Journalens författare, Johan Hand, hade fått tillåtelse att
följa pfalzgrefven på hans förmodade resa till Böhmen, tog
likaledes afsked af konungen och begaf sig efter till de två
örlogsskeppen, som lågo för ankar vid Vaxholm. Den 28 april kommo
de till Elfsnabbén, alt under det skeppskapitenen väntade på
sina instruktioner och konungen sjelf öfver Venn dön begifvit
sig å väg. Det är egentligen här Hands berättelse börjar, ur
hvilken vi skola meddela ett par utdrag :
»Jag för min del begynte förundra», skrifver han, »hvarföre
commissionen icke kom [till kaptenen] och mente att H. Furstl.
Nåde hade något synnerligt besked, som vi intet skulle veta,
förr än vi komme i sjöen; alla b åter na blefvo afviste och hem-
verkligen egt rum framgår af flera ställen i Hands Journal. Han talar t. o. m.
om »året til förenne» (d. v. s. 1619), men detta kan bero på ett vårdslöst
uttryck.
*) Se derom Hammarstrand, anf. arb. s. 28 och konungens bref af den
25 januari 1620.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
