Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
E. HILDEBRAND. 38
är visserligen förut nogsamt känd och till sin betydelse
framhållen. Man har uttalanden af de båda konungarne Kristian
IY och Gustaf II Adolf, och dessutom en formlig berättelse utaf
ett bland de danska riksråden, som voro närvarande, Christian
Thomesen Sehested, och liksom redan samtiden fäste vigt vid
tilldragelsen, ha äfven historieskrifvarne upprepade gånger mer
och mindre utförligt berört densamma1). Men den Oxenstiernska
berättelsen öfverträffar i utförlighet och innehållsrikedom den
danska och följer så noga händelsernas och samtalets gång vid
det ifrågavarande mötet, att man får en liflig föreställning icke
blott om hvad som timade, utan äfven om de ord, miner och
gester, som ledsagade öfverläggningarna.
Det var mot slutet af Danmarks deltagande i det stora
tyska kriget, kort efter öppnandet af fredsunderhandlingarna i
Lübeck, som Gustaf Adolf inbjöd sin granne till ett gränsmöte
för att göra ännu ett försök till samdrägt och gemensamt
uppträdande mot de kejserlige eller åtminstone för Östersjöns
fredande. Den halländska gränsen mot Vestergötland och Småland
hade sedan gammalt på olika punkter tjenat till mötesplats
för svenska ocli danska gränskommissarier eller underhandlare,
och det var till en af dessa, Ulfsbäcks prestgård i Markaryds
socken, samma ort der de svenska sändebuden bott en tid på
vintern 1612—1613, före freden i Knäröd, som den svenske
konungen nu midt i vintern inbjudit den danske. Om sålunda han
var den inbjudande, har dock uppenbarligen första tanken på
detta möte ej utgått från honom. Det lärer ha varit det svenska
hofrådet Chr. Ludv. Rasch, som härvid tjenat såsom mellanhand
och i slutet af föregående året af konungen i Danmark utverkat
sig ett creditiv till förslagets framställande. Gustaf Adolf fattade
det såsom helt och hållet utgånget från dansk sida. Samtal
fördes icke blott mellan de bägge konungarne, utan
öfverläggningar egde äfven rum mellan de rådsherrar, som följde dem2).
Konungen framstälde sjelf fyra punkter gående ut på gemensamt
uppträdande vid kongressen i Lübeck och förbund mellan rikena^
hvarjämte han bad om Kristian IV:s vänskapsfulla råd, huru
*) Gustaf Adolfs bref till Rikskansleren: G. A:s Skrifter s. 537 (jf. äfven
itans längre ned anförda bref till .»marskalken»). — Molbech, Christian IV:s breve
I, s. 333. — Sehesteds berättelse i Danske Magazin, Tredie Række, I, s. 127 ff.
—-Jf. för öfrigt Geijer, Saml. Skrifter, VI, s. 125; Fridericia, Danmarks ydre
politiske historie i tiden fra freden i Lübeck til freden i Prag, s. 43.
2) A svenska sidan Gabriel Gustafsson, Jakob De la Gardie och Per Baner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
