- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
287

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA BIDRAG TILL GUSTAF II ADOLFS HISTORIA.

287

han lägligast skulle gå till väga ined den tyska expeditionen,
hvilken han fram stälde såsom oundviklig och nära förestående.
Den danska konungens fåordiga eller vresiga svar vitnade
åtminstone ej hos honom om någon synnerligt allvarlig lust till
tillmötesgående : »hvad hafver Ers Kärlighet till att göra i
Tyskland?» — men i så mycket högre grad om en mer eller mindre
medveten afvoghet hos den för tillfället underlägsne mot en
djerf v are och lyckligare medtäflare. På den formliga konferensen
mellan de båda rikenas rådsherrar framlades vidlyftigare
förslag. Det förvaras ännu tvänne utkast till fördragspunkter, utan
tvifvel framstälda vid denna förhandling1). Det ena är mera
utförligt, innehållande 22 punkter och åsyftande ett formligt
anfalls-och försvarsförbund mellan Sverige och Danmark. Det
stipulerade att ledningen af kriget öfverlemnas åt konungen af Sverige
och innehåller närmare bestämmelser om de ömsesidiga
kontingenterna i trupper, fartyg, förråd och ammunition m. in.
Konungen i Danmark skulle förklara Polen och Dantzig krig,
konungen i Sverige hålla kejsaren och ligan för sina fiender,
hvarjämte förbundet skulle gälla för fem år. — Det kortare utkastet
afsåg endast att den svenske konungen skulle bistå den danske
med tolf skepp, i nödfall och om omständigheterna det
med-gåfvo, med hela sin flotta, hvaremot konungen i Danmark skulle
lemna bistånd mot polska fribytare samt mot alla dantzigfarare
i hans rike: hvarjämte de tillsammans skulle stänga Östersjön
för hvarje främmande örlogsflotta. Äfven de vilkor, som i
Lübeck skulle framställas, torde varit föremål för öfverläggning.
Förslagen blefvo icke antagna, hvarken det ena eller det andra.
Konung Kristian hade ju ej velat höra om bistånd af mera än
två till tre skepp, icke för att de behöfdes, utan för att öka sitt
anseende; hans råd hade antagligen fått instruktioner i
öfverensstämmelse dermed och kunde för öfrigt hänvisa på den
redan öppnade fr e d s u n d e r h a n d 1 i n g e n. Man skildes åt efter ett
par dagar. Gustaf Adolf visade pä samma gäng förargelse
öfver den danske konungens uppförande och belåtenhet öfver att
få behålla friheten att handla på egen hand. Han kunde ej
underlåta att uttala sin förundran öfver det sätt, hvarpå hans
propositioner blifvit upptagna. »Yi kunna icke fyllest begrunda
hvad dermed hafver varit ment, alldenstund han icke en gång

*) Se bilagan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free