Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
E. HILDEBRAND. 38
Bengt har redan det följande århundradet icke velat säga
sanningen — ty man kunde då icke hafva varit okunnig om hans
börd — och vi kunna icke undra öfver de följande
århundradenas oförmåga att frigöra sig från 1300-talets omdöme, ty hvad
vi med säkerhet veta om honom är ytterst litet.
Han uppgifves hafva varit en man af låg börd, hvars
upphöjelse sålunda innebär något ytterst ovanligt och derför måste
hänföras till ytterst ovanliga bevekelsegrunder. Det torde nu
få anses vara höjdt öfver allt tvifvel, att Bengt Algotsson hade
ungefär lika höga anor som konung Magnus sjelf.På
fädernet härstammade han från en af Folkungarnes förnämligare
grenar, på mödernet ledde han sin börd genom ö s t g ö t a 1 a g m ånnen
Svantepolk Knutsson till hertig Knut af Reval och konung
Valdemar Seier, genom Svantepolks hustru till Birger Brosa och de
Sverkerske konungarne.
Den äldste berättelsen, som nämner hertig Bengts
upphöjelse, talar ej heller om hans låga börd. Den i Scriptores
aftryckta Libellas de Magno Erici rege, författad under åren
1365—1371, säger, att konungen upphöjde en riddare och, liksom
drottningen, älskande honom mera än deras egna barn, gjorde
honom till hertig, öfverlåtande honom så godt som hela riket,
alla de förnämligare och starkare slotten. Det synes, som om
hertig Bengts upphöjelse varit tilltänkt, innan den egde rum, och
att ryktet derom hunnit till fru Birgitta i Rom, ty hon säger
(Uppenbarelser, bok 8, kap. 19) : »blygd och skam vore, om
herren skipade sin träl i sin ställe–Denne konungen före-
tän ker att upphöja djefvulens tjensteman och åstundar att
lyda honom ––, ty svär jag [Guds moder] att utan han skiljer
honom från sig och låter honom förblifva i enfald stadge efter
sin slägt, ej gifvande honom våld öfver en skärf af de
konungsliga umgälderna, skall jag flänga honom» o. s. v. Bengt var
således medlem af en slägt, hvilken fru Birgitta väl kände, då
han var son af en hennes kusin. I de historiska anteckningar
rörande hennes uppenbarelser, från drottning Margaretas tid,
som äfven intagits i Scriptores, heter det, att konungen upp-
M Jfr slägttaflan i den illustrerade Sveriges historia del 2 s. 24,
hvilken slägttafla jag tidigast framlagt och motiverat, nämligen vid ett
sammanträde i k. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia. Denna slägttafla kan å hertig Bengts fäderne föras längre tillbaka,
alldenstund hertigens farfarsfar Bengt helt visst är identisk med
Ostgötalag-raannen Bengt Magnusson. Jfr C. Annerstedt i Nordisk Familjebok, art. Bengt
Magnusson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
