Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKIVSKOLOR OCH ARKIVVÄSENDE I ITALIEN.
353
har en yngling således ratt att söka sådan anställning ;
universitetsstudier göras ingalunda till vilkor; förefinnas sådana, hvilket torde
höra mera till undantagen, då man i Italien på alla områden
skyndar att så tidigt som möjligt inträda i statens tjenst, — så äro de
naturligtvis en merit, som berättiga till att före andra få
anställning. Så mycket mer nödvändigt ansåg man derföre att vid alla
hufvudarkiv inrätta arkivskolor. 1875 erhöllo dessa, på förslag af
en särskildt 1874 för reformerna i arkivväsendet tillsatt commission,
en reglementerad organisation. Undervisningen i desamma skulle
vara obligatorisk för arkiveleverna och kopisterna, och tillgänglig
för hvar och en som fullbordat sina skolstudier. »Undervisningen»,
förklarar ministern i inledningen till detta reglemente, »kan icke här
vara annat än elementär, men en fulländad kurs i en arkivskola
skall gifva rättighet till att besöka en högre kurs i paläografi och
diplomatik vid ett universitet/ der sådan existerar» 1).
Kursen i arkivskolan räcker i två år, från november till juli
hvarje år med 2 lektioner i veckan för hvarje kurs. I det första
årets kurs meddelas elementen i paläografi och kritisk diplomatik,
såväl utländsk, som framför allt italiensk från tiden för romerska
väldets upplösande. Under fortsatta praktiska öfningar, skulle
dessutom meddelas notiser om de främsta system för ordnande af arkiv.
Till det andra årets kurs hör 1) paläografi och kritisk
diplomatik tillhörande den region, inom hvilken arkivet är beläget; 2)
italienska antiqviteter från medeltiden;
3) a) Politiska institutioner.
b) Den territoriela, politiska och ecklesiastika indelningen.
c) Municipalorganisation och förut gällande lagar.
d) Civil, litterär och estetisk historia.
e) De allmännaste mynt, mått och vigter uti Italiens olika
provinser och särskildt i det distrikt, uti hvilket det
arkiv är beläget, hvari eleven tjenstgör.
f) Arkivens ordnande.
g) Lagar och författningar angående arkiven.
mera än hvad som inhemtats i skolan. Om man också icke i de italienska
skolorna gör som i England — blott fäster sig vid de punkter i verldshistorien, som
stå i samband med den fosterländska — en egendomlig princip! — så nekar
dock säkert ingen att för en arkivforskare ensamt skolkunskaper i allmän historia
äro af föga värde.
*) Denna rättighet är något egendomlig, i thy att den har hvar och en som
aflagt sin studentexamen. Ministern och kommissionen hafva afsett att efter
slutad kurs i arkivskolan skulle eleven göra högre paläografiska och diplomatiska
studier vid vissa universitet. Oberäknadt att, såsom jag ofvan antydt, för
närvarande åtminstone de existerande universitetsföreläsningarne ej hafva en sådan
karakter, skulle en hel del praktiska svårigheter göra sig gällande med denna
vandring från arkivskola till universitetet, och från universitet tillbaka till arkiv,
alltunder det man fortsatte att vara arkivtjensteman. Också existerar de facto
ingen sådan fortsatt kurs och bestämmelsen är en af de många vackra teoretiska
fantasier i de italienska undervisningsreglementena, de der aldrig blifva annat —
än goda afsigter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
