Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCCLXXIV
öfversigter och granskningar.
vid dess början», ligger nu den nva »Svenska Folkets Historia», herr
Strindberg utgifvit. Yi hafva med afsigt sagt utgifvit, enär vi icke
ansett oss kunna säga författat3 ty sin stilistiska talang, hvilken vi
så ofta beundrat, har han föga brytt sig om att på denna historiska
skildring nedlägga. Att vi här nämnt Geijer på samma gång som
Strindberg, kommer sig deraf att den senare sjelf äskat en jemförelse
dem emellan. Geijer nedskref omedvetet bevingade, ord, hvilkas
flygt till kommande tider ingen mäktar stäcka, lika litet som herr
Strindberg förmått bevinga en enda mening på sin boks vid pass
1,000 sidor, om man än tycker sig skönja vissa försök dertill.
Den, som utan fördom bedömer herr Strindbergs
författareverksamhet, måste inse att han kunnat lemna oss detta sitt verk i
ett vida bättre skick än nu skett. Vi mena dermed icke blott att
han sjelf, genom att här och der låta oss höra mustiga uttryck af
det universal-missnöje han i egen person hyser med samtliga de
tusen år, hvilka han säger sig hafva skildrat, gjort arbetet på vissa
ställen i dubbelt afseende svårläst, utan vi åsyfta jemväl hans
förvånansvärda likgiltighet för att utarbeta sin framställning, i stället
för att, som nu oftast skett, lemna oss rå-ämnet i ali sin naturliga
ursprunglighet. Det hela förefaller liksom om han fört oss in i ett
väl försedt bibliotek, der böckerna stå uppstälda i en viss ordning;
under ett försmädligt antagande, att vi icke kunna på egen hand
taga oss fram med innanläsningen,plockar han ned från hyllorna
Landskapslagarna, Scriptores rerum medii ævi, Fornskriftsällskapets
handlingar, legendarier, krönikor m. m. och läser högt för oss.
Det är många intressanta saker vi få höra, derom är intet tvifvel,
och så tillägger han ett och annat som föreligger i handskrift, men
någon smältningsprocess har icke försiggått. Icke heller hafva
alltid säkra eller nära till hands liggande källor blifvit använda1), och
detta ehuru herr S. sjelf yttrar sig sålunda: »att uppgifva alla mina
källor vore detsamma som att gifva en förteckning på de vigtigaste
handskrifter och tryck som äro förvarade i K. Biblioteket och röra
Sverige; dessutom har jag begagnat alla i Stockholm befintliga arkiv»
(och så stiftsarkiven med!) Det var en gång en man, som under
en ovanligt lång lefnad genomläste 25,000 volymer. Han blef
derför odödlig inom bibliofilernes krets. Men hvad var han emot herr
Strindberg?
Vi betvifla ej herr Strindbergs stora beläsenhet, men vi tro
likväl mera på hans ofta underskattade, enligt vår tanke ovanliga inre
*) Vi kunna här ej ingå i närmare detaljgranskning men, ehuru vi hafva anspråk
på att blifva trodda på vårt ord, vilja vi dock antydningsvis påpeka med exempel,
hemtade från några la sidor, att brefvet från Ingrid Persdotter till sin ungersven
af år 1498 (I 273) är en 1700-talets produkt, att uppgifterna om yrkena under
medeltiden (I, 292) kunnat i en handvändning i väsentlig mån kompletteras och
beriktigas, att om Sveriges vapen (I, 309) finnes en pålitlig redogörelse i Hist. Bibi.
I, 33, att krut bevisligen användts i Sverige på drottning Margaretas tid o. s. v.
Hvad teckningarna angår, yttra vi endast att det varit fördelaktigt om de använda
originalen i vissa fall blifvit angifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
