Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyare text- och urkundspublikationer.
III
tidsbilder äfven af allmännare intresse, som det dock skulle blifva
för långt att närmare ingå på.
Från Riksarkivet bar, förutom nyss omnämnda häfte af Svenskt
Diplomatarium, äfven utgifvits ett band Kyrkoordningar och
förslag dertill före 1686, under redaktion af hr arkivarien O. v.
Feilitzen, utgörande andra seriens tredje band utaf »Handlingar
rörande Sveriges historia» 1) Det omfattar dels »Acta om
kyrkoordningen 1650» från den då i Stockholm till kyrkoordningens
öfverseende sammankallade kommitéen, dels Biskop Olof Laurelii
kyrkoordningsförslag, som sedermera användes vid utarbetandet af 1686
års kyrkolag. I det sistnämda är äfven ett skolordningsförslag
inryckt. De först meddelade protokollen redogöra utförligt för
diskussionerna, bland hvilka särskildt förtjena framhållas de, som
röra konkordieboken, hvilken i Axel Oxenstjerna fann en ifrig
försvarare. Kommittéen räknade bland sina verldsliga medlemmar
sådana män som Biörenklou, Stiernhök, Freinshemius och Loccenius.
En reflexion framställer sig här, dock ej så att förstå som skulle
den innebära en förebråelse för uraktlåtenhet mot någon, hvilket vore
obilligt, utan som ett förslag att taga i öfvervägande. Äfven hos oss
göres, såsom redan af ofvanstående redogörelse framgår, mycket för
utgifvande af urkunder. Men ju mera materialet växer, desto
svårare blir öfverskådligheten, desto större anspråken, att den, som i alla
händelser måste egna de meddelade handskrifterna ett ingående
studium, gör användandet så mycket som möjligt underlättadt. Vid
samlingar som vårt Diplomatarium, för att taga ett enda exempel,
låter det sig näppeligen göra. Men om materialets beskaffenhet
dertill ger anledning, torde en orienterande inledning vara till stor nytta.
Man skall invända att urkundsutgifning är ett, användningen ett
annat. Men utom det att utgifvarens eget intresse härigenom lärer
ökas, är ingen närmare än han till ett sådant arbetes utförande,
hvarigenom både tid och arbetskraft torde för många komma att
besparas : något tillgodogöran de af hela innehållet kommer
naturligtvis icke i fråga, utan måste lemnas åt andra. Det faller af sig sjelft
att materialet måste vara likartadt eller concentrera sig omkring ett
visst ämne, men uti sådana fall har man utomlands redan länge
sedan insett både nödvändigheten och nyttan af denna anordning.
Ingen mindre än H. v. Sybel har senast tagit den i försvar i den
preussiska landdagen.
År 1880 utkom första, 1881 andra bandet utaf ett Bihang till
de af den nyss aflidne öfversten B. v. Schinkel samlade »Minnen
ur Sveriges Nyare historia», under redaktion af hr 8, J. Boethius
i Upsala2). Ett tredje band lärer vara att vänta. Enligt företalet har
ur v. Schinkels vidlyftiga samlingar hufvudsakligen utvalts original-
*) Handlingar rörande Sveriges Historia. Andra serien. Kyrko-ordningar
ocli förslag dertill före 1686. Med understöd af statsmedel i tryck utgifna af
Kongl. Riks-Archivet genom O. v. Feilitzen. II: 1. 490 ss. 8:o. Sthlm 1881.
2) Minnen ur Sveriges nvare Historia samlade och utgifna af B. v. Schinkel.
Bihang, utg. af S. J. Boethius. I. IV + 394 ss. Ups. 1880. II, IV + 396 ss. Ups. 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
