Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
öfversigter och granskningar.
nungen personligen, så gillades det dock af hans rådgifvare.
Sålunda kunde konungen, då ständerna ändtligen i mars 1830 efter
mer än sexton månaders samvaro hade slutat sitt värf, med ali
tillfredsställelse se tillbaka på deras verksamhet. Också hemförlofvade han
dem med det berömmet att de »med fullt förtroende till sin konungs
ledning tryggat sig vid hans grundlagsenliga tänkesätt.» Men var
konungen tillfredsstäld, så var oppositionen det deremot ej, och den
brist på hofsamhet, som regeringen under riksdagens fortgång lagt
i dagen jämte det ej sällan klandervärda sätt hvarpå denna vunnit
sina segrar, manade också oppositionen för framtiden till större
ansträngningar och ökad vaksamhet. Störst visade sig missnöjet hos
minoriteten inom bondeståndet, hvars talman ej sällan genom
öfver-rumplingar och propositionsvägran förstått genomdrifva regeringens
vilja. Också kunde nog Anders Danielsson hafva skäl till de skarpa
utfall han gjorde mot talmannen i det sarkastiska anförande,
hvarmed han framträdde i bondeståndet i riksdagens sista timme.1)
Af stort intresse äro de redogörelser författaren lemnar för
frågan om Gustaf IV Adolfs sons prins Gustafs titel. De
underhandlingar som fördes rörande denna sak kunna visserligen synas
betydelselösa nog, men voro det ingalunda vid denna tidpunkt,
synnerligen om man ser på den vigt Karl Johan personligen fäste vid
desamma såsom afseende ingenting mindre än att skydda helgden af
svenska folkets samhällsordning och dynastiens rättigheter. Redan
vid riksdagens öppnande hade konungen förklarat sig ämna begära
tillsättandet af ett hemligt utskott, såsom det troddes i syfte att
för utskottet framlägga den diplomatiska korrespondensen rörande
skeppshandeln, möjligen ock för att med detsamma öfverlägga om
■1). Vi kunna ej motstå frestelsen att ur bondeståndets framför oss liggande
protokoll såsom »en kulturbild» meddela ett utdrag ur detta på sin tid så
uppseendeväckande anförande. »Stor har», säger Anders Danielsson, »utan tvifvel den
skicklighet varit, som så kraftigt sammanhållit enighetsbandet inom detta stånd
i alla de ämnen, der så mycket riksgagneligt blifvit en frukt af våra
öfverläggningar. Och när allt bemödande varit förgäfves att leda det större antalet på
vanlig väg till det mål, som fosterlandets bästa utmärkt, huru faderligt har icke,
såsom t. ex. uti passevolansfrågan, den hejdande förmåga blifvit använd, som
ligger uti ett afpassadt bruk äf den konstitutionela rätten att »tillämpa
grundlagarna» och vägra proposition! — — —- — Så skola ock en dag, när Göta
kanal hunnit fullbordas, kommande slägten, som beundra detta storverk, eller
åtminstone ruinerna deraf, ej mindre beundra kraften af de ljusa åsigter, hvilka
emellan första och andra behandlingen af detta ämne hös den lyckligen
överståndna riksdagens bondestånd blifvit spridda med den oväntade verkan, att
kanalen senare gången gick igenom. Så skall man minnas tryckfrihetens öde vid
denna riksdag och ej glömma patrioten Longbergs bemödanden mot 1812 års
inskränkning deri. Så skall man omtala förfarandet med den nya instruktionen
för rikets ständers revisorer —- så de lyckliga valen till utskott och deras
förstärkningar. Och man skall veta att skatta den mannens värde, under hvars
omsorgsfulla ledning sådana saker för sig gått. — — — —.»
Under uppläsningen af detta anförande — upplyser protokollet — hade
flere ståndsledamöter begärt ordet, »men Anders Danielsson afvaktade icke hvad
de hade att andraga, utan bortgick i samma ögonblick — — — hvarefter han
icke vidare kom tillstädes.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
