Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI
öfversigter och granskningar.
delen hemtade nr enskilda arkiv, meel hvilkas samlingar äfven den
historiska tidskriften emellanåt sysselsätter sig. Utan tvifvel är det
en synnerligen stor förmån, att dessa arkivs egare med det
välvilligaste tillmötesgående upplåta sina samlingar åt forskare, som
sedan i sin ordning blifva i tillfälle att derur meddela åt
allmänheten ett och annat af intresse. Men naturligt är, att i dessa
enskilda arkiv mycket af ringa eller intet värde finnes blandadt med
verkliga historiska skatter. Familj e-papper, stundom af förtroligaste
art, brefvexlingar, som aldrig hade blifvit skrifna om de resp.
korrespondenterne kunnat ana, att dessa skulle falla i händerna på
obehöriga forskare i framtiden —- den, som kastat ett öga på t. ex.
det stenbockska arkivet, medan det ännu förvarades på Thorsjö, kan
härom vittna —, till och med politiska bekännelser, meddelade åt
personer, som försummat att, i öfverensstämmelse med
grannlagenheten fordringar, behålla hemligheterna för sig sjelfva och dölja
dem för en forskningslysten efterverld, allt detta påträffas ofta vid
sidan af rent historiska akter, soin förgäfves efterletas i statens
samlingar. Då nu förhållandet är sådant, sättas ock smaken och
grannlagenheten ofta på större prof vid forskningarna i de enskilda
arkiven än i de offentliga. Hvad särskildt angår s. k. memoarer,
fordras det icke ringa historisk urskiljning, för att afgöra hvad som
bör och hvad som icke bör publiceras. Det lär icke falla någon in
att förneka historiska memoarers värde; i dem ljuder en röst,
hvilken, likasom genom en af nutidens snillrika uppfinningar, talar
direkt till oss genom afståndet af långa tider. Detsamma kan sägas
äfven om enskilda brefvexlingar. Den, som vill företaga sig
deras offentliggör an de, bör skrida till sitt verk med ett klart begrepp
om det dryga ansvar, han ikläder sig; vore han dertill genomträngd
af den känsla, som kallas pietet för hvad som verkligen är och bör
vara våra minnen, tro vi det icke skulle skada hans förehafvande.
Det fordras alltid en viss grad af dristighet för att med sjelftagen rätt
för alla tider upprepa ord, dem sagesmannen måhända ville hafva
osagda, eller att åter söka väcka upp känslor, som redan skattat
åt förgängelsen. Yår tid är icke så nogräknad i detta fall; hittills
har det dock varit mindre inom historiens äii inom litteraturhistoriens
område inan funnit de x tydligaste bevisen på huru oförsynt man i
våra dagar handskas med store mäns goda namn och rykte. Med
den litterära qvarlåtenskap, våra snillen icke velat fästa vid sitt
minne, blifver detta nu icke sällan fläckadt. Man kallar detta att
arbeta i litteraturhistoriens tjenst. Misstaget sker ofta på god tro
af verklige vänner till vår litteratur. För historien kan den litterära
affärsverksamheten komma att medföra samma slags våda.
Att det är herr Ahnfelts ifrågavarande publikation, som
kommit oss att yttra dessa ord, beror derpå, att han i de utgifna fyra
delarne deraf icke alldeles öfvertygat oss om att han eger nog smak
eller grannlagenhet för att på ett tillfredsställande sätt utföra ett
dylikt arbete. Samlingen innehåller många läsvärda och intressanta
delar, men då tillgången på material sj^nes vara så rik, förvånar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
