Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI
öfversigter och granskningar.
på Ekeberg, hvars hustru Brita Månsdotter var Fru Cecilias syster,
Svansholmen med tillydande hemman. Tillika med Ekeberg kom
det sedan till Brita Månsdotters son af första giftet med Abraham
Kristersson (Leijonhufvud), Erik Abrahamsson samt derefter till
hans dotter drottning Margareta, och uppräknas bland hennes
arfve-gods i Ebba Eriksdotters jordebok (Kammarark.). Sedan Konung
Gustaf år 1541 af Bengt Skrifvare och hans hustru Karin
Karlsdotter (Ekeblad) inköpt sätesgården Tuna på Ön i Oby socken,
hvaraf sedermera blef Käggleholm, förenades Svansholmen jemte
dertill hörande gårdar med detta nya gods. Gården förlorar nu sin
egenskap af sätesgård och dermed äfven sitt förnämligare namn
hvilket sista gången förekommer i Sten Erikssons fastebref år 1566.
Den kallas sedan endast Holmen.
Vi afsluta för denna gång vår granskning af Herr Johanssons
arbete med defn förhoppning att allmänhetens uppmuntran måtte
bereda honom tillfälle att icke blott fortsätta sitt arbete efter den på
omslaget angifna planen utan äfven att utsträcka det till
special-beskrifningar öfver Noraskogs skilda bygder, hvartill han redan
samlat ett rikt material.
6r. Djurklou.
Uplands Herregårdar med beskrifvande text af Carl Arvid
Klingspor och Bernhard Schlegel. Teckningar och litografi af
A. Nay. Stockholm, Beyer. Pr. 100 kr.
Detta nyss afslutade verk är det fjärde i sitt slag i Sverige.
Förut hafva Skåne, Södermanland och Halland erhållit dylika
herre-gårds-beskrifningar. Den gamla dahlbergska tanken har lefvat upp
i något förändrad form ; det gäller nu icke längre att på skryt
framvisa vårt lands härligheter, utan i stället låter man fullt naturtrogna
teckningar åtföljas af en text på den nyktraste prosa, som icke tillåter
några fantastiska utsväfningar. Skildringen af minnesrika bygder är
tillräckligt tilldragande utan att behöfva öfverskrida historiens
råmärken.
Dessa provinsbeskrifningar, i inskränkt mening, hafva sin gifna
betydelse äfven för historien, och det vore en obestridlig vinst om
herremännen äfven i landets öfriga provinser ville med
jemförelsevis ringa uppoffringar söka åstadkomma dylika arbeten. En
nödvändig följd af dem blifver nämligen, att gårdarnes arkiv blifva
undersökta. I de flesta fall innehålla dessa väl det minsta möjliga af
gamla handlingar, hvilka en praktisk tid ofta nog förstått att göra
sig till godo på ett för den historiska forskningen ödesdigert sätt,
men här och der kan ännu ett och annat korn påträffas, hvilka
samlade icke blott bidraga till provinsens historia utan kunna ock
stundom kasta ljus öfver landets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
