Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klingspor och schlegel, uplands herregårdar.
XXVII
Föreliggande arbete kan i väsendtlig mån kännetecknas dermed
att det innehåller beskrifningar öfver sextio gårdar och att
personregistret upptager vid pass fyra tusen namn. Planen för texten är
derigenom klar. Med kännedom om författarnes föregående litterära
verksamhet var det ock att antaga, att de skulle företrädesvis låta
sina omfattande genealogiska och biografiska kunskaper här komma
till heder. Att yttra sig om planen för ett redan afslutadt arbete,
länder till intet gagn, men om vi anmärka, att författarne icke synas
hafva gjort upp några bestämda gränser för sitt verk, utan i
allmänhet sökt göra det så innehållsrikt som möjligt, ligger deri icke
uteslutande beröm. Att i beskrifningen på Or by hus t. ex. a ft rycka
en af fullmakterna angående k. Eriks aflifvande, att der ur ett
allmänt bekant, nytt historiskt arbete återgifva skildringar om Eriks
»utseende och personlighet», eller att i beskrifningen på Linnés
Hammarby icke blott skildra hans enskilda lif utan äfven hans favör i t djurs
synes oss vara att ingå på områden, der läsaren för ett ögonblick
hejdar sig, för att fråga hvart vägen bär.
Men, oafsedt detta, innehåller texten ganska mycket af intresse.
Egare-längderna äro icke blott så fullständiga, som trägna
forskningar nu kunnat göra dem, deras värde är äfven ökadt genom si
ägt-tabeller och genealogiska utredningar. Hvad som i historiskt
afseende skänker dessa beskrifningar deras förnämsta värde, är dock
de bilagor eller i texten införda aktstycken författarne ur dels enskilda,
dels offentliga arkiv framletat. Inventarieförteckningarna för Sjö 1555,
för Salsta 1563 och för Ekholmen 1585 kasta ett starkt ljus öfver
lifvet inom de då varande stormännens hem. Ganska betecknande
för frågan om de gustafvianska arfgodsens skiftande och dermed
förenade tvister är redogörelsen för gården Örby (Örbyhus). Denna
gård hade hertig Johan af Östergötland erhållit i förläning 1605.
I Febr. 1610 förklarade k. Karl IX, att han ansåg sig hafva blifvit
vanlottad vid arfskiftet 1572 och ämnade derför fråntaga hertigen
denna gård, och då i Mars månad s. å. en fördelning af de
gustafvianska godsen skulle företagas mellan hertigarne Gustaf Adolf
och Karl Filip, erhöll den förre Örby; men redan i slutet af samma
månad bestämde k. Karl att densamma skulle tillhöra drottningens
lifgeding. Icke desto mindre innehade hertig Johan Örby, hvarpå
han erhöll bekräftelse den 10 Aug. s. å., men endast tre dagar
derefter afstod han skriftligen gården åt sin käre farbroder.
Till reduktionshistorien lemnas ock ett litet bidrag. I den
förteckning Hadorph ingaf på gamla kungsgårdar upptog han äfven
Haga invid Enköping, enär k. Erik XIII skulle hafva gifvit denna
gård såsom morgongåfva till dr. Filippa. På grund deraf
resolverades, att »gravation är på Haga gård». Denna innehades då af den
åldrige Gustaf Persson (Natt och Dag). Dennes styfmåg, k. rådet
grefve Göran Sperling, son Johan Gustafsson (Natt och Dag) och måg,
presidenten Falkenberg upplyste då (1687) reduktionskominissarierne
i en ganska egendomlig skrifvelse, att detta Haga icke kunde vara
samma gård, som tillhört k. Erik XIII, utan på den tiden hetat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
