Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL
öfversigter och granskningar.
stälda, och särskildt har förf. dröjt vid de skandinaviska momenten
i Sveriges politik ända in på Karl XY:s regering och påmint om
åtskilliga intressanta fakta i afseende på dessa, men ju längre han
hinner fram, desto svåråtkomligare blir den inre sidan af historien.
I)et är klart att i afseende på detaljerna denna del af Sveriges
historia, så ofta i saknad af »urkundernas odödliga bevisning,» hvarken
kan eller vill göra anspråk på absolut tillförlitlighet. Framställningen
af de märkliga personalförändringarna efter den 13 Mars äro t. ex.
— kanske blott genom sin korthet — något inkorrekta. Enligt det
första beslutet skulle både Ugglas och Zibet inkallas i konseljen —
men kallelsebrefven blefvo in hib era de. Först efter en vecka
inkallades statssekreterarne (Rosenblad och Lagerbring) såsom
medlemmar. Der sutto för öfrigt ända till den 9 juni både Fersen, Stedingk
och Klingspor såsom ledamöter. A) I allmänhet torde just för dessa
första dagar efter revolutionen många drag af intresse kunnat vara
att tillägga. Att v. Engeström (sidan 14) kallas för »konseljpresident
i den förra styrelsen» är kanske blott beroende på en misskrifning.
Det skulle för öfrigt vara tämligen ändamålslöst att här ingå på en
sådan granskning uti detalj. När Sveriges historia efter 1809 blir
skrifven, är tillfället inne för dylika undersökningar.
Sjette bandet slutar, liksom de öfriga, med en allmän öfversigt
af statsskicket och odlingen, af hvilken åtminstone någon del torde
till större båtnad kunnat inarbetas i den historiska framställningen,
samt med ett synnerligen utförligt register.
T.
Sveriges Historia under Konungarne af Pfalziska huset.
Af F. F. Carlson. Sjette delen. Carl XII. 1. 466 ss. 8.
Stockholm, P. A. Norstedt & Söner, 1881. Pr. 6 kronor.
Det tidehvarf i vår historia som bär Karl XILs namn förtjenar
kanske mer än något annat att benämnas efter den konung, som då
ledde Sveriges öden, ty det var ej nog med att enväldet
koncentrerat ali politisk makt i konungens hand, utan hela statens lif,
alla samhällets krafter fingo blott ett mål, det. att viljelöst låta sig
användas och offras för egensinnet hos den enväldige konungen.
Och det verk, som under årtiondens rastlösa arbete och för priset
af enskildes svåra lidanden skapats för att betrygga statens säkerhet,
förbrukades nu lika hänsynslöst, tills det bragte ej blott staten utan
*) Det är sålunda oriktigt, när i en nyligen utkommen teckning af G.
Adlersparre det uppgifves att på dennes yrkande vid ankomsten till Stockholm
Klingspor och Stedingk uteslutits ur konseljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
