Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f. f. carlson, sveriges historia under carl XII.
XLI
folket sjelft till branten af undergång. .Denna tid liar jämförelsevis
mindre än andra skiften af vår historia varit föremål för
grundlig bearbetning. Om man undantager Adlerfelds framställning af
de första nio årens krigshändelser och Nordbergs stora gammaldags
årtade digra verk, hvilka bägge hvila på mest officiela källor, saint.
Fryxells välbekanta arbete, är ej mycket gjordt utom för ett eller
annat särskildt parti af tiden. Så mycket större är
tillfredsställelsen att finna, det svenska häfdateckningens Nestor omsider fort sitt
verk in på detta område, och att hans afsigt är att om krafterna
stå bi, äfven föra det till ända. Ehuru detta arbete redan blifvit
af flere granskare uppmärksammadt, särskildt i en vidlyftig
anmälan i Nordisk Tidskrift, torde det dock vara på sin plats att
just i Historisk Tidskrift äfven för ett ögonblick erinra o 111
detsammas betydelse.
Der finnes en i ögonen fallande likhet mellan Carlson och
Ranke i deras sätt att skrifva historia; den förre har ock varit en
af den senares lärjungar. Intrycket af lärarens personlighet, snille
och skrifter kan hafva samverkat med en viss likhet i det
personliga skaplynnet. Bägge teckna i stort personligheternas och
händelsernas karaktars drag ; detaljerna få stundom en underordnad
betydelse ; särskildt få siffror och data träda tillbaka för analyseringen
af förhållandet mellan orsak och verkan hos de andliga faktorerna.
Dermed sammanhänger kanske den hos begge framträdande vanan
att citera sparsamt, stundom kanske för sparsamt, men man kan
förstå att den store häfdatecknaren, som ur massan af de detaljer
hans forskning samlat skapar en totalbild af intrycken, anser för
mindre behöfligt att låta denna utrustas med en storartad
bevisningsapparat.
Den diplomatiska historien om Karl XILs första år har redan
förut behandlats af Wallenberg. Han hade dock af utländska arkiv
endast begagnat det i Paris; nu hafva Köpenhamn, Dresden, Haag
och London äfven afgifvit sina bidrag, och det är klart, att en
helt ny belysning härigenom kastats öfver vår beröring meel
främmande makter. Riksarkivets handlingar och flera enskilda arkivs
skatter hafva stått till buds för skildringen af de rent svenska
förhållandena.
Det korta och derför oftast förbisedda interregnum, som ligger
mellan Karl XLs död och sonens inv n digh e t s fö rkl aring, har redan
förut tecknats i en akademisk afhandling af Höjer. Detta skedes
betydelse för en riktigare uppfattning af de följande händelserna
är ej ringa, och Carlsons framställning visar oss karaktären af
denna förmyndarregering och den riksdag, som hasteligen afklipte
dess fortvaro. Yårt europeiska anseende har sällan stått högre,
än när under dessa förmyndare Liljeroth bemedlade freden i Rvs~
wijk; i det inre för spor de man genast den svaghet som låg i
förlusten af en öfver alla upphöjd ledande vilja och i maktens
fördelning mellan enväldets (^sjelfständiga och sins emellan oeniga
verktyg. Alla hittills kufvade krafter började röra sig, och svår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
