- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
LVI

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXX VII 1

öfversigter och granskningar.

af andra tankar än Hr M., deras ståndpunkt må i öfrigt vara hur
olika som helst. I afseende på de blandade motiv åter, som
beherska både vanliga dödlige och jordens furstar, hänvisar jag till
det träffande citat. Hr O, gör ur en nyare engelsk historieskrifvaren
arbete (s. 52). Vill man ej medgifva detta, är det omöjligt att
rättvist bedöma de flesta historiska karaktärer. Gustaf Adolf var
visserligen intet helgon, eller någon apostel — han hade då icke
varit konung — men att han vid denna motivens granskning består
profvet bättre än flertalet af dem, som ingripit i en verldsdels öden
eller blott ledt ett enskilt folks, det har man hittills trott och Hr
M. torde icke ha lyckats rubba den tron. Jag vill vidare icke
påstå, att man nödvändigt behöfver antaga att Tysklands frihet
och protestantismens sak varit förlorade, om Gustaf Adolf ej
uppträdt. Så oumbärlig lärer en enskild menniska icke vara, helst när
det är fråga om de stora verldshistoriska konflikterna, men ett
sådant medgifvande inverkar naturligtvis ej det ringaste på domen
öfver en historisk personlighets uppträdande, om det skett i rätta
ögonblicket, och det är dessutom föga troligt, att Sverige, äfven om
den nor diska politiken blifvit följd, kunnat undgå att indragas i
ett stort europeiskt krig för protestantismen.

Hr M. yttrar (s. 225) några vackra ord om »idéerna» och deras
oförenlighet med våld och blodsutgjutelse. Jag uppfattar kanske ej
rätt Hr M:s idéer, men som historiker vet han naturligtvis, att det
knappast torde finnas någon samhällsbildande religiös eller
politisk idé, som icke måst tillkämpa sig berättigande genom våldet,
och att folkens högsta intressen genom krig måst och måste
försvaras. Hvad den praktiska meningen med de vackra orden
egentligen är, det tyckes sålunda vara insvept i ett fullkomligt dunkeL
Det är sannt att dessa strider för idéerna oftast också gälla
materiella fördelar, men det hör ju en gång till det menskliga lifvets
skuggsidor, att så förhåller sig. »Es ist die traurige Kehrseite des
menschlichen Lebens», säger, om än med någon öfverdrift, en nyare
tysk författare just i detta ämne, »dass alle ideale Bestrebungen,,
die religiösen ebensowie die politisch-nationalen nur dann zur vollen
Herrschaft gelangen können, wenn der Gegner auch materiell ruinirt
ist». Hvad särskildt Gustaf Adolfs sista planer i Tyskland angår,
tycks kritiken ej ännu ha kommit till ett säkert resultat. Att Hr
M. (s. 105) har misstydt Chemnitz framställning af
underhandlingarna med Sachsen 1632, har emellertid prof. O. visat i sin
svarsskrift (s. 59).

Men, säger Hr M., att uppträda till försvar för de »höga
idéerna» är en lyx, som intet litet folk får tillåta sig, och nekas kan
icke, att han här vidrört en synpunkt, som i sjelfva verket synes vara
deri enda fruktbara i hans bok. Jag har redan antydt öfverdriften
i att uti Sveriges tyska politik, blott se frukten af en endes
eröf-ringslystnad, att förbise den stora fosterländska tanke, som äfven
låg under den. Men det är ju en sorglig och oomtvistlig sanning
att den väg, som Breitenfeld så lysande öppnar, slutar med ett Pul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free