Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXYI
ÖFVERS IGT Ell OCH GRANSKNINGAR.
har dock dervid förbisett, att bristen på initiativrätt i andra frågor
ersattes af rätten att föreslå ändringar i det inom odelsthinget
väckta förslaget, medan i grundlagsfrågor hvarken den ena eller den
andra rätten skulle tillkomma lagthingets ledamöter.
Klarare framträder dock oförenligheten emellan de båda
paragraferna, om man tänker på bestämmelsen i § 112, att för
antagandet af en grundlagsändring fordras »2 3 af Storthinget.» Enligt
hr Höj ers tolkning skulle dessa ord betyda »2 3 af hvartdera th
inget» och således icke utgöra något hinder för grundlagsfrågors
behandling enligt § 76. Då det emellertid, såsom ofvan är påpekadt,
ar alldeles påtagligt, att grundlagen med »Storthing» förstår ej blott
odelsthing och lagthing i förening, utan äfven storthingets plenum,
medför denna tolkning en inskränkning, som icke ligger i
grundlagens ord och således är obehörig. Förutsätter man ändock, att
grundlagsändringsförslag böra behandlas enligt § 76, så skulle,
såsom Juridiska Fakulteten anmärker, clen ifrågavarande
bestämmelsen tillämpas så, »att förslagets öde, äfven om det erhölle pluralitet
inom båda afdelningarna, skulle bero på, huruvida en
sammanräkning af de i odelsthinget och lagthinget afgifna rösterna medförde
en pluralitet af 2/3 för förslaget. Men i så fall skulle den
särskilda pröfningen i odelsthing och lagthing komma att sakna inre
berättigande. Det kan derför ej antagas, att grundlagen afsett ett
dylikt behandlingssätt, då det ej är uttryckligen föreskrifver»
Hr Höjer har för öfrigt sjelf påpekat en omständighet, som
ytterligare ådagalägger svårigheten att bringa de båda paragraferna
till öfverensstämmelse. Som bekant föreskrifves i § 76, att ett af
odelsthinget antaget, men af lagthinget förkastadt förslag skall
afgöras af hela storthinget med 2 3 af dess röster. Kunde en sådan
gemensam omröstning öfverhufvud ega rum i grundlagsfrågor ? Och
i sådant fall : under hvilka förhållanden ? Hr Höjer anser, att om
förslaget erhållit 2 3 af alla odeisthingets röster, men ej kunnat vinna
motsvarande antal röster inom lagthinget, skulle det gå till
gemensam omröstning, hvarvid 2/3 af samtliga storthingets röster
fordrades för dess antagande. Denna åsigt är från författarens
ståndpunkt fullt konseqvent, men väl kan man fråga : har den också
varit grundlagsstiftarnes? Och är det orimligt att antaga, att de, om
de tänkt sig en så invecklad procedur, äfven hade gifvit närmare
föreskrifter derom? — För öfrigt är det svårt att fatta idén med
den särskilda behandlingen i thi ti gen, om förslaget dock slutligen
kunde afgöras genom gemen sam omröstning: hvartill skulle väl i
sådant fall dess upprepade behandling af lagthinget tjena, då ingen
förändring i förslaget deraf kunde föranledas?
Uttrycken i § 76 äro ej heller sådana, att de gifva någon
anledning att derunder hänföra grundlagsändringar. Der står, att
»Enhver Lov» skall behandlas i enlighet med paragrafens
föreskrifter. »Lov» är produkten af den »lovgivende» makt, som
grundlagen tilldelat storthinget, på samma gång den gifvit konungen den
«udövende» makten. Men en ändriug i grundlagen, den urkund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
