Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ELOF TEGNÉR. G. M. ARMFELT I NEAPEL ÅR 1794.
undan Dumouriez’ segrande skaror. I Trier hade han gjort sin
uppvaktning hos de franska prinsarna; och de franska
emigranterna, hans ständiga sällskap, hade öfverallt der han dragit fram,
i Dresden, i Wien, i Florens, fyllt hans själ med förbittring mot
Jakobiner och konungamördare. En emigrant, abbé d’Hera], hade
varit hans ressällskap och tjenstgjort såsom hans sekreterare.
I Wien hade Armfelt, inom ett år sedan Gustaf III föll för
mördarehand, erfarit att Ludvig XVI bestigit schavotten; och det
år, som i Frankrikes häfder bär namnet »l’année terrible» var
icke till ända, då han anlände till Neapel: i början af hahs
vistelse der ankom underrättelsen om den franska drottningens
afrättning.
Dessa omstörtningar tedde sig dubbelt fruktansvärda
forden som mognat till man i Gustaf Hirs hof, som i hans
sällskap engång beundrat det lysande lifvet i Versailles, och som
sedan drömt om att vid sin konungs sida v utan syn nerligt
motstånd tukta upprorsmakarne i Frankrike, liksom han — om
ock endast medelbarligen — i Sverige bidragit till den
hvälfning, som fört konungens makt öfver gränsen af envälde. Den
verldshistoriska betydelsen af franska revolutionen var för
honom fördoldt som för många andra vida djupsinnigare statsmän,
hvilka gjort sin skola i V ancien regime. I Armfelts ögon erinrade
de franska frihetsmännens sträfvanden, mest om den svenska
frihetstiden : 1720 års regeringsform, som, enligt hans åsigt, öfver
Sverige dragit endast olycka och förnedring, var för honom
motstycket till den franska republikanska författningen. Sveriges
närmande till Frankrike under dess republikanska styrelse
föreföll honom liktydigt med ett försök till nedrifvande af den
samhällsordning, som hans saknade konung återuppbyggt.
Bekymren öfver den ovissa framtid, som fosterlandet och den unge
konungen syntes gå till mötes under förmyndarestyrelsen, hvars
politiska grundsatser ingalunda voro de samma som konung
Gustaf och hans män lärt att hylla, förenade sig hos honom med
egna framtidsomsorger och med det enskilda missnöje, som han
hade berättigad anledning att hysa.
Det ligger icke inom området för denna uppsats att
redogöra för de äfventyrliga planer, hvartill denna tankegång gaf
upphof inom Armfelts förslagsrika hufvud; lika litet som att
framställa förloppet afi den s. k. sammansvärjning, åt hvilken man gaf
Armfelts namn, af dess upptäckt eller af de öden, som drabbade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
