Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. M. ARMFELT I NEAPEL ÅR 1794.
11
dra införandet af en ny styrelseform i Sverige: det var i
regeringens personal, ej i regeringsformen han önskade förändring.
Tanken på att våldsamt röja regenten nr vägen kunde icke
uppstå hos de franske konungamördarnes svurne fiende.1)
Derföre ansåg han sig kanna rent ut säga så väl hertigen-regenten,
som hans högst betrodde man, rikskansleren2), att han ansåg
sitt »egentliga fel hafva varit att tala med ett slags afguderi
om salig kungen, med den ömmaste känsla om vår unge konung,
med humeur och förakt mot mina ovänner, som mig hos II. K.
H. regenten svärtat och förföljt, samt med en farhåga för allt
som kunde åstadkomma förändring i regeringssättet».3)
Armfelt skyndade att begära sitt återkallande från sin
beskickning, då han ansåg det »mot ali princip af heder att
bekläda ett embete, som är representativt vid ett främmande hof,
då man i alla papper är anfallen som mördare och konspiratör.4)
Yid neapolitanska hofvet anmälde han derjemte att han ej
längre ansåg sig såsom svensk minister. Kort derefter lät lian
i de italienska tidningarne införa en kortfattad förklaring, i
hvilken han protesterade mot dessa kränkande rykten; erinrade
om sitt förflutna lif, sina kända anti-revolutionära tänkesätt, sitt
förhållande till Gustaf III, samt framhöll att han efter Gustafs
död frivilligt afstått den plats i för m y n d ar er ege ri n ge n, som varit,
honom bestämd ; beskickningen till Italien hade lian emottagit
endast i den afsigt att visa, att han satte lydnaden öfver
ärelystnaden och minnet af sitt forna inflytande. Denna förklaring
undgick icke att väcka uppseende; och afs löjan det af
hemligheten med kodicillen till Gustaf III:s testamente väckte
hertigen-regentens lifliga förtrytelse.5)
Den enda hemul för mordplaner mot hertigen, som kunde framdragas ur
Armfelts uppsnappade bref, var uttrycket i ett bref till fröken Rudenschöld (9/n
1793, tr. i bil. till ransakningshandlingarne), att »en menniskas lifstid afgör, när
vi åter få förenas». Det ligger i öppen dag att härmed menades den unge
konungen, hvars lif Armfelt ansåg sväfva i fara. o
2) I det bref af % 1794, hvari han begärde sin rappel (koncept i Åminne
ark.). Samma dag skref han det bref i samma syfte till hertigen-regenten, som
finnes tryckt i Schinkels Minnen, III: 375.
3) Af många yttranden äfven i Armfelts enskilda bref från denna tid visar
det sig, huru orimlig han ansåg den gjorda anklagelsen vara. I ett bref till hans
hustru heter det t. ex: »Inga andra än fän och kanaljer kunna tro mig delaktig
i en konspiration i Stockholm på den distansen, så dumt tillstäld, tvärt emot
mina principer».
4) Uttryck i ofvannämnda bref till Sparre.
5) Chargé d’affaires Lagersvärd skyndade att i genuesiska tidningar införa
en amper vederläggning af Armfelts »déclaration», särskildt af punkten om Gu-
staf III:s testamente. (Afskrift i Eriksbergs arkiv, bilagd L:s bref till Sofia Al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
