- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
30

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

N. K OSTOMA ROV.

6

dåvarande polske konungen och polska republiken trädt i förbund
mot svenskarne1). Man kunde ej förbise den omständigheten,
att tsar Peters medtäflare och fiende, den sverske konungen,
för hvarje dag vann framgångar i Polen, drog ifrån polske
konungen och till sin sida polske paner och lockade dem med
löften att lugna Ukrainas befolkning på högra flodstranden,
hvilken upprest sig mot panerne, att föra kriget öfver till venstra
stranden och att bringa hela lillryska folket i det forna beroendet
af polska republiken. Under sådana hotande förhållanden hade det
ej varit klokt att uppreta zaporogerne mot det moskovitiska
väldet-På högra flodstranden, som lydde under polska väldet var
det endast Poljesje, norra delen af nuvarande guvernementet
Kiev jemte ett stycke af Yolynien, som var befolkadt. Hela
sträckan af det forna Ukraina, mot söder och sydvest, (i
nuvarande guvernementen Kiev och Podolsk) låg öde: endast tvenne
städer voro derstädes besatta med polsk garnison, nämligen
Nemirov och Bjelaja-Tserkov. Ar 1684 utfärdadt: konung Johan
Kasimir ett påbud att åt kosakerne skulle upplåtas sträckor
omkring Korsun, Tjigirin, Lisenka och Umana, der förut 6
regementen varit förlagda. Fullkomligt öde var dock landet i sjelfva
verket icke, ty på dess stepper ströfvade hopar af äfventyrare,
hvilkas lefnadsvanor påminde om tatarernes. Desse kommo nu att
utgöra den egentliga stammen för befolkningen. Konungens och
riksdagens påbud lockade nu till kosakernes land ryssar, som
öfvergåfvo sin tjenst hos adeln; derigenom uppflammade ånyo
den gamla striden mellan kosakdömet och adeln. »Trälarne»
äto lätt öfvertyga sig om, att det kungliga påbudet befriade dem
från beroendet af panerne, om de ville blifva kosaker. Att
motarbeta detta var för polakarne så mycket svårare, som
åtskillige adelsmän hade erhållit af konungen fullmakter att värfva
kosaker och upprätta kosakregementen trots panernes motstånd.
De blefvo sjelfve regementenas öfver s t ar; ibland desse intager
Simon Palej ett framstående rum. Han blef chef för
regementet i Bjelaja-Tserkov och en af hufvud m än nen i den strid, som
snart utbröt mellan kosakerne och polakarne. De förre
bemäktigade sig Bjelaja-Tserkov, hvarifrån det icke lyckades polakarne
att fördrifva Palej. Denne stod i början i vänskapligt
förhållande till lillryska hetmanen, men Mazepa fick snart veta att
han endast sökte ställa sig in hos honom, liksom äfven hos po-

Utrikesministeriets arkiv. 1702. N. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free