Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 N. KÖSTOMAEOV. 20
besittningsrätten till den öster om Dnjepr belägna delen af
Ukraina. I anledning deraf sände tsar Peter sekreteraren Boris
Michailovitj till Mazepa. Hetmanen sökte på det bestämdaste
afråda tsaren ifrån att ingå pä detta förslag, i det lian visade
huru farligt det skulle vara att på detta sätt åta sig
öfver-flyglas af de opålitlige polakarne och tillade: »Den polske
konungen öfvertalade förra året vår storfurste att deltaga i striden
vid Rugodiv (Narva), men sjelf höll han sig långt borta. Våra
krönikeskrifvare saga: så länge dag följer på dag, blir polaken
aldrig ryssens bror». Boris Michailovitj lugnade Mazepa med
försäkran att tsaren icke skulle härom något besluta utan i
samråd med »sin trogne hetman».
Kort derefter fick Mazepa befallning att sjelf draga i fält1).
Han satte sig i marsch till floden Sosja, der han gjorde halt
för att invänta sine öfver stars ankomst. Den 26 juni erhöll
han befallning att sända sina kosaker tillbaka, och affärdade
endast fem regementen under befäl af öfverste Apostol. Desse
deltogo i slaget vid Erastfehr, der svenske generalen
Schlippen-bach blef slagen. Äfven nu klagade kosakerne öfver att
stor-ryssarne fråntagit dem deras andelar af krigsbytet. Desse
ko-sakregementen blefvo i Januari 1702 hemförlofvade, men en hop
»simpla kosaker» begaf sig öfver till svenskarne. Det är klart
att lillryssarne, som i fält varit utsatte för storryssarnes vilda
beteende, inom kort icke ansågo det som något brott att gå i tjenst hos
tsarens fiende. De voro äfven missnöjde med Mazepa, som vid
sina upprepade besök i Moskva, fann bevis på tsarens ynnest,
men som, enligt kosakernes mening, lemnade dem åt sitt öde.
Ar 1702 medförde stora olyckor för Polen. Efter att hafva
utanför Riga nedgjort konung Augusts sachsiska trupper, öfver-
^ Märkligt 110g härleder sig den första kända underrättelse svenska
handlingar innehålla om Mazepa redan ifrån nämnda år (1701). I en rapport af d.
28 Mars 1701, som öfverste Schlippenbach afgaf ifrån sitt högqvarter Marienburg,
angående ett af honom anstäldt förhör med några uppsnappade kosaker, heter det
nämligen bl. a . . . »4. Ob auch aus Polen sachsen und pohlen nach Russland,
und auch aus Russland russen und polen gegangen?»
»Antwort: Nein er wüste nichts davon, nur dass vor 1 Jahr 8,000
cosac-ken in pohlnischen Diensten gewesen, weil sie der König abtr nicht nach ihren
Willen bezahlen wollen, seyen sie ihres Weges gegangen, 1,000 mann möchten noch
in Pohlen seyn und sollen zu Schmolenskow liegen. Sie seyen ein freyes Volck;
wer sie ain besten bezahle, dem dienen sie; der Czar gebe ihnen monathlich 1
Ducaten und Proviant; wTere aber ein Potentat so ihnen mehr geben wolte, solte
es auch der König in Schweden selber sein, weren sie willig. Ihre Macht, wenn
sie auskämen, bestände in 40,000 Mann, ihr General seyc 1 an Massejjpa». (Ur
Schlippenbaclis brefvexling i riksarkivet benaget meddeladt af lok o O Sjögren). O. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
