Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
MAZEPA OCH KARL XII.
’ 49
befäl1), Mardefelt. blef slagen och fången. Karl vredgades då
han erfor, att sachsarne segrat i denna strid. August skref till
Karl, att det hela berott på ett missförstånd; sachsarne ville ej
slåss men ryssarne och polakarne tvungo dem. August, som
försäkrade svenske konungen om sin upprigtighet, sökte att någon
tid för ryssarne och polakarne af sitt parti dölja den med
Karl ingångna förlikningen och försäkrade att, då han affärdat
sändebud till svenske konungen, ville han endast lura svenskarne.
Då August begaf sig till mötet med svenske konungen, sade han
till den ryske residenten, som var hos honom : »Denna färd
företager jag ej för att sluta fred med svenskarne utan blott för
syns skull. Kunde jag bara få bort dem ur Sachsen, skulle jag
sedan med samlad styrka och i förbund med hans tsariska
majestät ånyo angripa dem»2).
August begaf sig till Sachsen och sammanträffade med Karl.
Båda konungarne gjorde hvarandra ömsesidigt vänskapliga besök
och gingo tillsammans på jagt, men derunder uppfångades och
öfverlemnades till Karl bref, som August skrifvit till sina
bundsförvandter i Polen; ur dessa bref fann Karl XII tydligt, att
August förfarit falskt emot hoiiom. August hade skrifvit till
sina polska anhängare, att om han än af nödtvång afsagt sig
kronan, så uppmanade han dem dock att icke taga Stanislaus
till konung utan i stället någon annan, som stod under tsar
Peters skydd. Karl vredgades öfver denna Augusts dubbelhet
och påbjöd derföre ökad krigskontribution i Sachsen; han ville
utarma Augusts arfrike och på samma gång minska hans styrka
och tillgångar.
Augusts tronafsägelse beröfvade honom hastigt hans
bundsförvandter i Polen. En så ifrig och outtröttligt verksam
anhängare till honom hade Szmigelski varit, att Karl satt ett
pris på hans hufvud. Nu afföll han till Stanislaus Leszczynski
och efter honom general Brandt, Mardefelts lycklige besegrare.
Begge rättfärdigade sin handling dermed, att August sjelf afsagt
sig kronan och löst dem från deras trohetsed. Efter dem afföllo
många polakar, som ditintills vacklat; redan nu ansågs
Stanislaus Leszczynski såsom Polens laglige herskare.
Denna Karls lysande framgång kunde icke annat än i
Ukraina utöfva ett inflytande, som var egnadt att minska tilliten
*) Jmfr härom Nordbergs framställning.
2) Utr. min. ark. Polonica.
Hist. Tidskrift 1883. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
