Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
N. K OSTOMA ROV.
6
till den ryske herskarens makt, då denne nu drog i strid mot
en sådan hjelte som svenske konungen tycktes vara. Nu gjorde
omständigheterna Mazepa böjd för att vid tillfälle taga ett steg
för att närma sig tsarens fiender. En mängd småförhållanden,
i hvilka storryssarne oförsynt och föraktfullt behandlat
lillryssarne, gaf ock anledning att icke hos de senare förmoda någon
synnerlig kärlek till det ryska väldet. Ar 1706, och i synnerhet
under de senare månaderna af detta år, anträfFas i samtida
handlingar en mängd klagomål från olika delar af hetmansdömet.
»Från alla håll», skref Mazepa till Golovin, »komma klagomål
till mig angående storryska truppernas tygellöshet». Hetmanen
bad att man måtte uttänka medel till dessa truppers tyglande
och afsände en af kosakbefälhafvarnes klagoskrifter.
’För lillryssarne var tsarens tjenst vid denna tid mycket
betungande, i synnerhet genom den hårda disciplin Peter ville
påtvinga dem. Zaporogerne, som voro i hans tjenst, blefvo,
derföre att de utan tillåtelse begifvit sig bort, sände till galererna
och till annat straffarbete och de, som kommo till Setj,
åstadkommo der uppror. Rådet affärdade ett sändebud till tsaren i
Kiev, men den afsände atamanen, Ignatius Galagan, kom för
sent och fann ej tsaren längre der, utan måste resa tillbaka till
Setj. Zaporogerne sattes i sådan jäsning att de beredde sig
till att sluta förbund med kriinske kanen och uppegga
tatarhorden emot Moskva, Dertill drefvos de af kaptenen
Gordje-jenko. Men de äldre kosakerne motarbetade dessa djerfva och
förtviflade försök.
I Kiev rådde äfven mycken jäsning bland ie kosaker af
åtskilliga regementen, som tvungos till arbete å fästningen. Under
loppet af de fem sommarmånaderna måste de på eget underhåll
utföra befästningsarbetena. Från den 15 Augusti ökades dessa.
Peter hade nämligen funnit, att den under arbete varande
fästningens läge icke var tjenligt och beslöt derföre att låta utföra
andra befästningar omkring Petj erskij - klostret. Marias
Him-melfärdsdag lade Peter sjelf, för att fullborda c.en högtidliga
ceremonien, grundstenen och uppdrog arbetet åt kosakerne under
personligt öfverinseende af hetmanen, som han icke tillät aflägsna
sig under vinterns lopp, om icke på kort tid. Till hetmanen s
hjelp lemnades storryske öfversten Hejsen med tsarens folk. De
storryske officerarne behandlade kosakerne rått, slogo dem med
sina käppar, af höggo öronen på dem och skymfade dem pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
