Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE PÅ KONGRESSEN I Wi EN.
87
Europa. Om för uppnående af ett så högt mål folkens känslor
sårades eller nationalitetens rätt trampades under fötterna,
betydde föga.
Detta kongressens sätt att se sakerna visade sig bäst i den
stora fråga, som snart trängde alla andra i bakgrunden och på
hvars lyckliga lösning Europas fred framför allt berodde, frågan
om Polens och Sachsens kommande öde. Det var der mindre
de höga grundsatser, till hvilka man vädjade, än den egna fördelen
eller den inbördes misstron som bestämde m agter nas hållning.
2.
Se vi på den polskt-sachsiska tvisten — och den förtjenar
äfven från vår sida att beaktas, ty den tog under de första
månaderna kongressens uppmärksamhet så i anspråk, att öfriga
förhandlingar mer eller mindre kommo att ligga nere — se vi
närmare på denna tvist, så hade den sitt upphof i de stora
anspråk kejsar Alexander ansåg sig befogad att framställa. Han
ville i Wien först och främst infria det löfte, han gifvit
polac-kerne att återupprätta deras oberoende. Af storhertigdömet
Varsjava, som med vapnens rätt befann sig i lians händer, tänkte
han — såsom ofvan antydt — göra ett fritt Polen under ryskt
skydd. Denna plan stötte emellertid både England och
Österrike för hufvudet. Man fruktade att ett dylikt polskt rike, i
personalunion förenadt med Ryssland, föga annat skulle blifva
än en rysk provins och att det således, under skenet af
sjelfständighet, endast skulle bidraga att öka faran för kejsarens
redan förut nog hotande öfvermagt i Europa.
Sådana invändningar aktade dock Alexander föga. Litande
på det stöd 400,000 bajonetter gåfvo åt lians fordran, vägrade
han envist att gifva efter. Förgäfves sökte furst Metternich
att i enskilda förtroliga samtal, som endast åstadkommo en
stark spänning mellan honom och kejsaren, och lörd Castlereagh
genom långa officiela noter att förmå Alexander ändra plan, att
antingen medgifva ett fritt Polen oberoende af Ryssland, eller
ock en ny delning af landet1). Småningom kommo både
Metternich och Castlereagh till den insigten, att endast ett nytt
europeiskt krig skulle förmå kejsaren att vika från sin föresats. De
’) Gentz" berättelse: Mémoires de Metternich II, 483 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
