Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ERNST CARLSON.
fråga gjorde naturligtvis, att Sverige kom att stå alldeles
utanför densamma. Frågan kunde också på intet sätt sägas beröra
fosterlandets intressen. Deremot skulle ett deltagande i
förhandlingarne derom hafva försatt grefve Löwenhielm i en särdeles
svår ställning. Hans instruktioner ålade honom nemligen att
på allt sätt söka upprätthålla det goda förståndet både med
England och Ryssland *), och dessa magter stodo i denna fråga
i häftigaste opposition mot hvarandra. Han undgick nu att stöta
sig med någondera, hvilket vid andra frågors behandling kom
honom väl till pass.
3.
Frågan om Sachsen-Polen var kongressens »gordiska knut».
Sedan den var löst, började förhandlingarna i öfriga frågor att
taga en raskare fart. Den egentliga krisen var öfver. Lörd
Castlereagh, som ansåg sitt medlarekall i det närmaste fyldt,
hade rest hem till parlamentet och i Wien efterträdts af
hertigen af Wellington. De främmande suveränerna sades reda sig
till affärd, och man motsåg ett snart slut på kongressen. Men
knappt hade sakerna tagit en lugnare vändning, förr än ett nytt
åskmoln uppsteg vid den politiska synranden. I de första dagarna
af Mars 1815 ljöd genom Europa underrättelsen om Napoleons
återkomst från Elba. Denna händelse skulle orsaka de i Wien
försajnlade diplomaterna mycket hufvudbry och gifva anledning
till allvarsamma förhandlingar, i hvilka äfven Sverige blef
indraget, hvadan vi åt desamma måste egna en närmare
uppmärksamhet.
På Elba hade Napoleon, trots sin furstliga ställning, från
första ögonblicket känt sig som en fånge. Otåligt spejade hans
herskarblick efter det gynsamma tillfälle, som åter skulle föra
honom ut på verldsskådeplatsen. Noga läste l:an tidningarne
och egde dessutom genom den lifliga förbindelse han underhöll
med sina slägtingar i Neapel god kännedom om den politiska
ställningen i Europa. Han visste ganska väl, att man i Wien
var allt utom enig och att i Frankrike stämningen hos hären
var emot bourbonerna. Slutligen brast honom tålamodet. Han
begagnade sig af tillfället, då den engelska residenten på ön,
Jfr Löwenhielms instruktion Bil. N:o 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
