- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
138

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

138

STEÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.

grund tyckes ingen historia vara bättre upplyst, än den frantzöska
på 200 år, och utom Livier och Taciter med flere af de älsta Rom.
Auctores har ingen nation framfödt skickeligare skribenter i detta
ämnet än frantzoserne.

Med scribenter af lika värde kunna vy icke särdeles skryta här
i Sverige. Våra stora Konungars lefverne och bedrifter måste man
söka hos fremmande; och en Abbé Yertot blef anmodat härifrån at
författa les revolutions de Suede. Vy leta efter runstenar, men icke
efter manuscripter, skrifva dissertationer öfver Erie Menved, och
känna icke nogare Gustaf Adolph än som han visar sig uti
ordningen af genealogiska taflan öfver K. Wasafamilien. Till denna
uselhet tyckes mig tvenne orsaker kunna angifvas: Dels
historieskrif-varnes omstendigheter, som hindrat honom at känna sakernas lopp
här uti verlden; dels ock att hos de bättre underrättade herrar,
som uti stora angelägenheter varit nyttiade, icke gifvit efterdommen
huru en biographie bör ställas att blifva mera värdig för historien
än tienlig för torra personalier at häftas vid en likpredikan.

Jag anförer detta i den mening at bevisa at Ordens
Constitu-tionerne, som fodra lefvernesbeskrifningar af Riddarne, syfta derpå at
utur enskyltas minnesskrifter göra en sambling for allmän historia
och icke för en familieberättelse, hvilcken utom familien kan vara
för efterverlden mycket indifferent.

Jag är nu på mitt 70 år, har lefvat under tre särskilta
konungahus, Pfalziska, Hessiska, Hollstenska, och tre olika
regeringsformar, despotisk, anarchisk och tempererad, sedt olyckeliga krig,
uppror uti landet, revolutioner af olika art och fölgder, små orsaker
till stora evenemens, stora anläggningar utan någon värckan, et
sparsamt folck, ärligit, troget och som hade fädernesland, et snålt
yppigt och corrumperadt folck, färdigt at sälja sig sjelft jemte den
jord, som det bebodde; Alt detta at beskrifva af en bättre penna
än min, kunde för efterverlden vara nyttigt och långt angelägnare
än at jag

År 1712 vore född, at jag ifrån 1730 till 1734 rest utrikes,
at min lycka börjat åhr 1738 först som Cancellie Juncker, sedan
som Expeditionssecreterare, vidare som Cammarherre, och
Hofmarskalk, ändtel. RiksRåd 1746. President uti Cancelliet och Upsala
Academiæ Canceller 1752—1760. Afskedad 1761, åter inkallad
samma Riksdag, dock utan at afbryta min stillhet under den
påstående förvirring, til dess H. K. M. min allernådigste Konung å
nyo befalte mig träda till samma ämbete 1773, hvarifrån jag
be-gärte och erhölt et mycket nådigt afsked 1780. Gud välsigne H.
K. M. och hela des Kongl, hus till verldenes ände!

Uti min publique caractere och i anseende till Rikets
invärtes svaga ställning hade jag för ögonen Pauliini tänckesätt,
häldre Cauta consilia cum ratione qvarn prospéra ex casu. Men
på mit vapen är mit symbolum: Pro fide, lege, Rege.

St. d. 31 M aj i 1781.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free