Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
STEÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
— Till e. o. professor i allmän historia vid universitet i
Helsingfors har utnämts den genom sina arbeten rörande
förhandlingarna angående Sveriges deltagande i trettioåriga kriget fördelaktigt
kände forskaren, docenten M. G. Schybergson.
— Den 16 dec. f. å. afled den danska historikern professor
Frederik Schiern vid 62 års ålder. Han har författat ett
vidlyftigt etnografiskt arbete, »Europas Folkestammer», hvars första del
utkom 1850, dessutom en mängd mindre afhandlingar, som han
samlade i fyra band under titeln »Historiska Studier» och »Nyere
Historiske Studier». Schiern var länge den ende, som i Danmark
hade omfattande insigter i verldshistorien, och hans föreläsningar
vid Köpenhamns universitet samlade en stor åhörarkrets. Af
naturen helt säkert den bäst begåfvade af Danmarks nyare historiei,
förstod han att i lika hög grad intressera genom sina stora allmänna
synpunkter och sina detaljundersökningar, hvilka framstäldes i ett
formfulländad! språk. Man måste beklaga att han icke fick
nedlägga sina vidsträckta insigter i nästan alla historiens grenar i större
verk och aldrig fullbordade ofvan nämda arbete, som i många fall
var vägbrytande. Under de senare åren var hans styrka bruten af
långvarig sjuklighet.
— Ar 1882, hvarunder Danmark förlorade både Paludan-Müller
och Schiern, har vid sitt slut medfört en vigtig förändring i dess
arkivväsende. Geheimearkivarien, konferensrådet Wegener, bekant
äfven för mer än en generation svenske forskare, som i december
uppnådde sitt 80:de år, lemnade sitt ämbete med nämnda månads
slut, och till hans efterträdare utsågs A. D. Jörgensen, en af de mest
framstående historiei af den nitiskt verksamma yngre generationen.
Samtidigt stäldes det s. k. »Kongerigets arkiv» under
geheimearki-variens öfverstyrelse, och häri torde man få se ett första steg till
upprättande af ett verkligt Biksarkiv för Danmark, liksom man har
alla anledningar att under den nye chefen motse en rask och
tidsenlig utveckling af hela det danska arkivväsendet.
— Af hr Vaupells stora monografi Öfver den danska
rikskansleren grefve Griffenfeld (jf. Hist. Tidskr. 1881, s. lxxix) ha vi
fått oss andra delen tillsänd (Kbhvn 1882, 216 + 117 ss.). Den
behandlar den yttre politiken åren 1675—76, Griflenfelds hemlif,
hans störtande 1676 och hans senare öden. En hvar måste med
intresse läsa den detaljerade skildringen af de i sitt slag
utomordentliga tilldragelser, som medförde den allsmäktiga ministerns fall,
och af den orättfärdiga rättegången emot honom, ehuru den är något
nedtyngd genom intagande i texten af en del vidlyftiga aktstycken
angående processen; likaså den sista afdelningen om hans
fångenskap i Köpenhamn, på det ödsliga Munksholm i de Trondhjemska
skären och slutligen i Trondhjem. En väl utförd bild af Munkholm
i fototypi åtföljer bandet, liksom en profil af dess torn; äfvenså en
bild af Griffenfelds bostad i Köpenhamn. Äfven bilagorna till denna
del innehålla aktstycken af intresse: Wrangels rapporter om slaget
vid Fehrbellin, de i Danmark uppsnappade depecherna från Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
