Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
MAZEPA OCH ’KARL XII.
187
tågat ut att furagera, och de djerfvaste inbröto till och med i
svenskarnes qvarter; så snart svenske officerare eller soldater
lemnade sina bostäder, blefvo de genast angripne af bönderne.
Förgäfves utfärdade Mazepa sina upprop för att uppmana de
bönder, som flyktat till skogarne, att återvända till sina hem och
försäkrade dem att svenskarne voro beskedligt folk, som betalade
frikostigt hvarje bevisad tjenst, samt förklarade att det vore
farligare för bönderne att uppehålla sig i skogarne, der
svenskarne kunde nedgöra dem, än att vistas i sina hem, der intet
ondt skulle dem vederfaras. De lillryske bönderne lemnade
skogarne endast då de ville stjäla svenskarnes hästar eller nedgöra
soldaterne. Några af dem tillfångatogos af svenskarne och bl. a.
tvenne bönder ifrån Rjetsjetilovka der general Creutz stod
med sina trupper ; näsa och öron afskuros på dem, hvarefter de
sändes till Sjeremetiev. Men dessa exempel medförde ej
åsyftad verkan. Till och med i Buditsja, Karls och Mazepas
hög-qvarter, var det ganska otryggt ; nattliga ströftåg förekommo
der, men konung Karl brydde sig ej om att vidtaga några
försigtighetsmått.
Svenska hären, som icke förstärktes med friska krafter,
började förminskas och demoraliseras. Ehuru alla tyckte om sin
konung, ville man ej lyda generalerne. Man började misströsta
om en lycklig utgång på kriget och främlingar, som tjenade i
svenska hären, började allt mer och mer öfvergå till ryssarne.
1 krigsrådet herskade olika meningar. "Några ville att man
skulle draga sig tillbaka öfver Dnjepr, som förut, in på polskt
område. Af denna mening var Piper, som framstälde för
konungen, att han då kunde förena sig med Stanislaus och meel
general K ras sovs kår, som stod i Polen. Mazepa var den, som
mest yrkade på att man skulle bemäktiga sig Poltava, för att
hafva fast fot i Ukraina, och att underhålla förbindelsen med
zaporogerne. Karl tyckte att det skulle vara en lätt sak att
taga Poltava, emedan denna plats icke var synnerligen befästad,
och belägringsarbetena skulle öfverlemnas åt zaporogerne. Då
yttrade generalqvartermästaren Gyllenkrook, som icke ansåg att
man borde dröja qvar i Ukraina, och som alltid motsatte sig
Mazepa, helt ironiskt till konungen : »Sker det ej ett
underverk med oss, kommer ingen enda af oss från Ukraina; kon-
l) Se sid. 181, not. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
