Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
204
JOHAN ADOLPH CLODTS ANTECKNINGAR.
och mera lefvande (samt äfven till kontroll å denna), utan också
såsom en sjelfständig skildring med tidens färg af en samtida
och ett ögonvittne till hvad som skildras.
Den livländske adelsmannen, generallöjtnanten, baron Johan
Adolph Clodt von Jürgensburg s anteckningar — för att här
åt författaren gifva den mera fullständiga och åt hans verk den
rätta benämningen — innehålla nämligen i de båda
afdelningar, hvari de sönderfalla, tvenne taflor, hvilka ur olika
synpunkter hvar för sig ega ett ej ringa historiskt intresse. De utgöra
en af de få källskrifter vi ega från det l7:de århundradet, som
kunna inrymmas under m e m oi re 1 i te ra t ure 11, och med Fryxell
maste man beklaga, att de nu föreligga endast såsom fragment,
detta senare sa mycket mera som icke blott fortsättningen af
anteckningarne rörande kriget i Skåne (för åren 1677—79) utan
äfven, såsom af förordet antydes, en afdelning berörande Carl
XI:s reduktion i Östersjöprovinserna, hörer till det
förmodligen för alltid förlorade. I den första af de afdelningar, som
äro bevarade, framställer författaren sina ungdomserinringar,
uppfostran och familjeförhållanden. Vi ögna der konturbilden
af den unge livländske ädlingen i Sverige under storhetstiden, som
bereder sig till att göra sin lycka i likhet med sa många,
af hans landsmän, hvilka då flyttade öfver Östersjön och
grundade familjer, som sedan varit räknade bland Sveriges förnämsta.
Vi se i en liten bild förhållandet mellan den baltiska adeln och
de svenske store den tid, då Gustaf Adolfs politik i fråga 0111
östersjölanden ännu följdes och bandet mellan dem och Sveriges
krona tillika var ett vänskapsband mellan riddarhuset i Riga
och det i Stockholm. På samma gäng som vi lära känna
författarens personlighet ined den brist och förtjenst lian sjelf visar,
framskymtar ett och annat drag af intresse för sedernas historia,
som skänker en blick in i tidens lefnadsförhållanden, i lifvets
allmänna gang; af särskildt intresse blir alltid den skildring af
den svenska högadliga borgen, som han lemnar. — I den andra
afdelningen liksom försvinner personen för de händelser, som
tilldraga sig omkring honom ; han går upp uti att med ögonvittnets
omedelbarhet förtälja, och hvad lian förtäljer är hvad som för
dess egen skull alltid drager intresset till sig: Carl XI:s krig i
Skåne 1676—79 och slaget vid Lund.
Det stora tidhvarfvet har i allmänhet ej rätt många dylika
samtidsskildringar. Slumpen liar dock fogat att särskildt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
