Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
JOHAN ADOLPH CLODTS ANTECKNINGAR.
emot modren den svenska slägten Kruse af Elghammar1).
Möderneanorna voro :
Stuart, Forbus, Soop, Månesköld,
Kruse, Natt och Dag, Hård, Ulfsax.
Om föräldrarnes bröllop berättar han, att det »mit grösster
pompe und magnificence» firades på Stockholms slott 1648 2), i
stora rikssalen och i närvaro af drottning Christina,
enkedrottning Maria Eleonora, hertigen af Wurtemberg,
pfalz-grefven och pfalzfröken af Sulzbach samt andra höga personer.
Orsaken härtill var den, att fadren vid denna tid tjenstgjorde
såsom kapten vid drottning Christinas lifgarde och att modren, som
uppvuxit vid hofvet jemte drottningen, alltsedan fortfarit att
tillhöra detsamma. Hon hedrades nu med en hoffrökens bröllop.
Af dessa föräldrar föddes den 5 augusti 1658 Johan Adolph
Clodt, sina föräldrars 5:te barn, på Elghammar i
Södermanland; fadren innehade då detta gods på arrende af Kruseslägten.
Här och i den svenska hufvudstaden framlefde familjen Clodt
fyra år, flyktad från Estland undan det ryska kriget och pesten,
som härjande följt kriget i spåren, derjemte också uppehållen
af en process med modrens styfmor. Först 1660 skedde
återflyttningen till Estland. Två år derefter, 1662, måste fadren ånyo
fara öfver till Sverige såsom medlem af den deputation — de
andra medlemmarne af denna voro landtrådet Hans v. Fersen, sedan
generalen och guvernören i Riga, samt ridderskapshauptmannen
Froinhold v. Tiesenhausen — hvilken estländska ridderskapet
sände till Stockholm angående den långa tvisten med staden
Reval, särskildt i fråga om adelns fria sädeshandel. Modren
och några af syskonen följde då med, men Johan Adolph lem-
*) Stamfadren för den svenska slägten Stuart (adlig n:o 86, friherrlig 111),
är Johannes Stuart, hvilken liksom Pontus de la Gardie blef fånge vid Varbergs
eröfring 1565 och liksom han ingick i Erik XIV:s soldtrupper. Han dog 1618x
såsom generalfältqvartermästare och mönsterherre öfver främmande krigsfolk i
Sverige. Omtalta brefvet, dateradt 1585 14/ß Holvrood House, gifvet på
kanslern grefven af Ärrans ansökan, meddelade tillåtelse att nyttja grefvarnes af
Arran vapen, tre silfverstjernor i blått fält.
Sonen David Stuart, kammarherre hos drottning Christina (f 1659) var gift
l:o med Anna Kruse af Elghammar, 2:o med Beata Nilsdotter Lilljeram, dotter
af hofkanslern d:r Nie. Chesnecopherus (Lilljeram) omgift med biskop Johannes
Mathiæ (Oljeqvist). Dotter af första giftet var Brigitta Clodt; son af andra Carl
Magnus, baron Stuart, Carl XILs utmärkte fortifikationsofficer, f 1705 såsom
generallöjtnant och direktör öfver fortifikationsverket. — I den redan omtalta
process Gustaf Adolph Clodt förde med sin styf-svärmor utverkade han, att hon
1658 af Svea Hofrätt förklarades för ofrälse, men hon erhöll 1660 för sig och
systrar kunglig stadfästelse på Lilljeramarnes adelskap. Anrep, Ättartaflor.
2) Årtalet 1643 i ättartaflorna härmed rättadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
