Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
II. HJÄRNE.
Den habsburgska diplomatien upphörde likväl icke att spinna
sina nät omkring Sigismunds tron, ehuru malet för dess
sträfvanden förändrades, sedan han genom sitt giftermål blifvit en
medlem af den kejserliga familjen. Det gälde icke längre att
med godo eller ondo aflägsna honom från regeringen i Polen,
utan att begagna honom och hans rike för att trygga den
österrikiska monarkien emot dess dåvarande fruktansvärdaste fiende,
storturken. Behofvet af bistånd emot den osmaniska makten,
som ständigt företog nya inkräktningar och härjningar i de
ungerska länderna, bestämde öfver hufvud en god del af kejsarens
yttre politik och ledde till kombinationer, hvilka ofta förefalla
ganska underliga. Derigenom’ kunde icke alltid undgås, att en
konflikt uppstod emellan kejsarens och andra makters intressen.
Ty sultanen var ju icke den enda barbariske potentat, som på
den tiden hotade den vesterländska odlingen. Der funnos i östra
Europa flere andra besvärliga stater och stammar, hvilka lika
litet som han betraktades såsom jemnbördiga med den egentliga
kristenhetens ledamöter, och mot hvilka deras grannar hade lika
stort intresse att värja sig. Hvar och en var sig sjelf närmast
och sökte för sin egen räkning afleda farorna från detta håll,
äfven om andra skulle råka så mycket sämre ut. Det är ett
sällsamt spel, som i detta oroliga tidehvarf bedrifves meel tsaren
och sultanen, kosacker och tatarer, szekler och valacher.
Hvarken kejsaren, Polen eller Sverige hyste minsta betänkligheter
att hetsa barbarerna till inbördes strid eller att emot hvarandra
begagna deras otyglade krafter. För dessa förvecklingar är här
icke stället att utförligare redogöra; men några antydningar må
dock lemnas, för så vidt de kunna tjena att belysa det
habsburgska husets förhållande till Sigismund och till Sverige.
Med moskoviten, Sveriges och Polens ovän, hade kejsaren
af gammalt förbindelser, som underliöllos genom täta ömsesidiga
beskickningar Boris Godunov, som i sjelfva verket skötte
regeringen i sin svågers tsar Feodors namn (sedan 1584), visade
hvar så är, derom nu med det förste kan blifva ransakadt, då vore bäst, att
fjädrarne på en sådan fugel icke måtte blifva för låuge. Dock ehuru det ock
härom vara kan, anten han är deruti skyldig eller icke, så råde vi ingeledes
dertill, att vår käre son brukar honom, antigen uti hofvet eller krigssaker».
1) För de rysk-österrikiska förhandlingarna finnas värderika källor i
Pa-miatniki cl ip l o m at i tj e s k i c h snosjenij, tom. I—IX (Petersburg 1851—68), der
moskovitiska sändebudsrelationer och protokoll för konferenser med österrikiske
legater äro aftryckta efter originalhandlingar i Moskva-arkivet. Jag har äfven
genomgått ditkörancle outgifna aktei* i Wienska statsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
