Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
JOHAN ADOLPH CLODTS ANTECKNINGAR.
Hären var för svag för att våga något mot den fyra gånger
starkare danska hären, hvilken hvarje dag växte genom nya
förstärkningar. Då kom underrättelsen, att efter Landskronas
eröfring fienden stod i begrepp att vända sig mot Christianstad ;
redan hade den fiendtliga hären satt sig i marsch. Carl XI:s
första tanke var att med den ringa styrka han hade till hands
vända om igen och vid Christianstad invänta dess ankomst.
Men samtlige tillstädes varande fältmarskalkar och generaler
förestälde Kgl. M:t de farliga följderna af detta företag, huru
hjeltemodigt det ock i sig sjelf kunde vara; de gjorde detta med
så vägande skäl och i så underdåniga uttryck att Kgl. M:t
visserligen lät desamma hos sig gälla, men dock för sin egen
person beslöt att med ett detachement af omkring 2000 man
till häst och till fots bryta upp från Carlshamn, der armeen då
stod, med afsigt att öfverraska den lika stora fiendtliga styrka,
som i förväg för danska hären kommenderats att besätta passen
vid den förbi Christianstad flytande Helgeå. Man hade genom
några danska officerare och gardes du corps, som ryttmästaren
vid lifregementet grefve Axel Oxenstjerna tagit till fånga,
erhållit kunskap om denna styrkas ankomst. Men en
missräkning mötte vid återkomsten till Christianstad. Kommendanten,
öfverste Ulfvenklo hade nämligen vid fiendens annalkande låtit
upprifva Långe bro, och konungen blef derför tvungen att
försöka gå öfver Helgeå några mil längre upp vid Torsebro. Men
äfven här betans bryggan upprifven af några hundra fiendtliga
dragoner, som på andra sidan ån lägrat sig i en fast redutt
med förskansningar och der invär.tade oss. Kgl. M:t beslöt
straxt angripa, och detta så mycket mera, som i händelse af
dröjsmål fienden lätt kunde erhålla undsättning från den öfriga
ej långt ifrån stående danska hären. Infanteriet gick öfver
Helgeå i båtar, som fienden lemnat på4 andra stranden; rytteriet
såg sig nödsakadt att låta hästarne simma öfver. Öfvergången
verkstäldes på kortaste tid och utan synnerlig förlust, i trots af
fiendens tappra motstånd, så att han, lemnande efter sig många
döda och flera fän gar, tvangs att söka sin räddning genom
flykten. Men emedan det försäkrades, att hela den fiendtliga
hären redan anländt till närmaste grannskapet och förenat sig
med den omtalta i förväg afsända härafdelningen, insåg konungen
klarligen omöjligheten att våga något utöfver hvad redan blifvit
gjordt. Han vände derför ännu samma dag tillbaka för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
