Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FORE SLAGET VID HALMSTAD.
283
upphinna armeen, hvilken under general Schultz’s befäl hade
order att gå fram till Vexiö och der invänta konungen, till dess
med samlad makt planen att undsätta Halmstad i Guds namn
kunde verkställas; hvilket också med den Aldrahögstes bistånd
och vår store konungs oförlikneliga tapperhet blef så lyckligen
utfördt att nästan aldrig en så herrlig victoria och ett så totalt
nederlag varit försporda. Ty vi förlorade der knappt 100 man,
medan hela fiendens här utom några få dragoner, som i en
för-tviflans kamp slogo sig igenom, antingen blef liggande på
valplatsen eller också med allt sitt artilleri och sitt bagage såväl
som med alla fanor och standar måste för segrarens fötter tigga
om hans mildhet.
Redan länge sedan är detta berömda fältslag genom många
rapporter och historieböcker för verlden kunnigt, så att onödigt
skulle vara att nu vidlyftigt derom orda, derest icke med rätta
anmärkt blifvit, att de flesta äro af våre fiender utgifna och
mera efter deras böjelse och intressen än efter sakens egentliga
beskaffenhet, sådan den var, författade, samt dessutom också en
del enskildheter, som förtjena omtalan, blifvit förbigångna.
Dock har jag härvid ej företagit mig att berätta annat, än
hvad jag sjelf hört och sett och hvad jag på det ställe och på
den post jag då innehade kunnat iakttaga.
Relation om slaget vid Halmstad 1676.
Det hade en tid bortåt enhvar kunnat fatta och förstå af
vår nådige konungs både uppsyn och tal, att de oförmodade
framgångar fienden vunnit ej blott till sjös utan äfven vid
landstigningen och genom den snabbt derpå följande eröfringen af
de båda fästningarne Helsingborg och Landskrona, hos Kgl. M:t
mera uppväckt hjeltemod och täflan än fruktan för att ej kunna
återupprätta nederlagen. Detta bekräftades också deraf, att
Kgl. M:t utan att afvakta den förstärkning från Sverige, som
redan befann sig på marsch, och emot samtliga generalernas
mening lät framlysa en högsint otålighet att hämnas den lidna
skadan. Han tillät ej en enda dags uppskof med utförandet af
den fattade planen att befria den i Halland liggande staden och
fästningen Halmstad från den danske generalen M. Dunkams
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
