- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
315

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖKE SLAGET VID LUND.

315

och intog der en så fördelaktig ställning, att Kgl. M:t fann
samma svårighet att med framgång storma, som om han skolat
utan stegar stiga upp i en väl försedd fästnings försvarsverk.
Det beslöts också att kringgå ställningen och, passerande förbi
denna sida, söka intränga genom en bresch, som bemärkts på
murens venstra sida; men här satte också denne erfarne och
skicklige fiendtlige general hinder i vägen, ty först måste vi, när vi
passerade förbi kyrkogården, i defileen mellan denna och de
närliggande husen, se nästan mera tappert manskap än i åtskilliga
skarpa fäktningar förut under denna dag, falla för den ståndigt
ihållande muskötelden, och vid vår ankomst till breschen sågo
vi i stället för fienden, som vi förmodade der ännu skulle göra
motstånd, rök och lågor komma oss till möte. Så snart han
märkt konungens afsigt, hade han nämligen satt eld i en
framför liggande, kyrkan tillhörande byggnad, gammalt trädvirke och
annat brännbart ämne samt, tack vare detta raska beslut — och
så mycket mera som vi hade vinden emot oss — kunnat draga
sig undan och, äfven han, anträda sitt återtåg mot Landskrona.

Härmed fick också denna blodiga strid en ända. Ej endast
saknade vårt kavalleri krafter att förfölja fienden — och
öfverhufvud stod han ej till att under några omständigheter upphinna —
utan mörka natten hade också kommit på och gjort det
omöjligt att skilja ej blott den ene från den andre bland de våra,
utan också under den stora förvirringen vän från fiende. Ett
enda fann derför Kgl. M:t återstå: det var att innan han
lemnade denna blodiga valplats, jemte dem som genom Guds nåd
sparats, på knä göra honom ett skyldigt tackoffer för hans
underbara hjelp och mäktiga bistånd, hvarpå hela hans rikes
välfärd berott. Yid denna akt förestälde öfverhofpredikanten
Spegel med undransvärd anderik vältalighet den frukt och det
gagn, som vi på vår sida hemtat af det segerbringande
fältropet: »Hjelp Jesus», hvilket H. M:t lagt alla och enhvar i
munnen, samt förde oss till sinnes med genomträngande ord,
hurusom vi hade endast och allenast detta namn och denna hjelp
att tacka för hvad som skett och att vi ensamma blifvit öfriga
bland så många tusenden, som, på ett erbarmligt sätt omkomna,
lågo förbleknade omkring oss, dels också i närheten läto höra

lijertskärande jämmerskri och qvidan.

Detta slutadt, utdelades den medlidsfulla och lika kristliga
som nådiga befallning, att man, så vidt möjligt var och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free