Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321 JOHAN ADOLPH CLODTS ANTECKNINGAR.
började skjuta på svenskarna». Clodt inleder sin skildring af sjelfva
uppträdet vid mordet i modrens åsyn med dessa enkla ord: »Också
när i modrens och systrarnes närvaro, dörren — hvilken de med ali
möjlig list sökte dölja — gick upp eller rättare med våld uppbröts —
ty att öppna den som de andra, dertill läto de sig ej finna villiga,
riktades ett slag af en upp- och nedvänd muskedunder» etc. ; i den
utlagda berättelsen blir deremot skildringen följande: »Clodt fordrade
att alla rum genast skulle öppnas till undersökning. Fruntimrena
efterkommo ofördröjligen och utan motsägelse hans begäran. Dock
märktes att de sökte afleda blickarne från en till vinden förande dörr.
Då Clodt icke lät vilseleda sig, utan fordrade äfven denna nyckel,
sökte de i sin ångest allehanda undflygter. Ynglingen Eosenkrands
innanför dörren hörde samtalet och förutsåg dess utgång. Han
beslöt sälja sitt lif så dyrt som möjligt och stälde sig innanför med en
upp- och nedvänd musqueton i högsta hugg. Utanför dörren stod
deremot ynglingen Clodt med dragen värja i hand. När nyckeln icke
framlemnades, lät Clodt uppspränga dörren etc». — Det är mer än
sannolikt, att Clodt verkligen kunnat skrifva, att han »aldrig under
sina krigståg upplefvat ett ögonblick så förskräckligt som detta», men
så skrifver han icke, utan han talar i stället om sin »sensible regret».
Deremot är hvad som tillägges mera ovisst, att nämligen »sjelfva de
plundrande och vildsinta soldaterna vördade och gingo stilla förbi
denna den oerhörda sorgens och olyckans boning»; de hade visserligen
bort så göra, men den enda källa vi ega gifver oss ej den ringaste
upplysning om huru dermed i verkligheten förhållit sig.
2.
Rörande slägtförhållandet mellan Fabian Gustaf Wrangel och
Clodt bör ej, såsom hos Fryxell, på grund af de svenska
riddarhusgenealogiernas ofullständighet något dunkel råda; Clodt upplyser
detta tillräckligt genom sina uppgifter. — Då Spegel i sitt Diarium,
bland de fallne i slaget vid Lund upptager kaptenlöjtnanten vid
B årån o ff s finska regemente Wrangel, lemnas oss en upplysning om
den ädle ynglingens öde, som Clodt förgätit att meddela.
3
En jemförelse mellan Clodts relation om slaget vid Lund och
den berömda framställningen af detta slag i Berättelser ur svenska
historien visar att den senare i sina vigtigaste delar hvilar på den
förra; sjelfva grundteckningen, de fyra skilda bataljerna, härrör från
Clodt. I några punkter hafva Clodts misstag blifvit rättade, såsom i
fråga om Christian V:s försvinnande från slagfältet. Clodt gifver här
ett uttryck åt ett samtida allmännare — och såsom det synes för den
svenska samtiden kärt antagande — att den danske konungen visat
sin flyende venstra flygel vägen på dess flykt öfver Lydde ström, eller
som det heter »jemte de förste funnit medel i en större försigtighet
än de efterföljande att lyckligen komma öfver». Fryxell deremot
förlägger den otvifvelaktigt personligen tappre danske konungens
för-Hist. Tidskrift 1883. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
