- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
335

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■y

BIDRAG TILL VARAGERFRAGAN. 335

namn såväl på ryska som på slaviska med en bifogad grekisk
öfversättning af namnens betydelse. Att de ryska namnen äro
svenska, har man länge iakttagit. Thomsen har lemnat några
vigtiga bidrag till deras rätta tolkning. Då jag är i tillfälle
att meddela några tillägg och rättelser, af hvilka en synes mig
ovedersägligen innebära ifrågavarande ords rätta tolkning, så
nödgas jag för sammanhangets skull korteligen angifva de åtta af
Konstantin bevarade ryska orden med deras öfversättning.

Den första forsen uppgifves på slaviska och ryska heta
Essupi, som skall betyda »sof icke». Då detta på slaviska
heter ne s’pi, har man med rätta antagit, att ordet hos
författaren är felskrifvet för Nessupi. Den ryska formen har antingen
bortfallit, eller — hvad som är mera sannolikt — har
Konstantin uppfattat det nord. ne soß som lika ljudande med det
slaviska namnet.

Den andra forsen heter på ryska Ulvorsi, slaviska
östro-vuniprach, som återgifves med »forsens ö», men rätteligen
betyder öns fors eller »öforsen». Ulvorsi är således Holmfors.

Yid den tredje forsen är det slaviska namnet bortfallet, ty
formen Gellandri, som uppgifves på slaviska betyda »forsens
larm», är tydligen det svenska participiet Gellandi eller Gjallandi.
Det nyryska (slaviska) namnet på denna fors Zvonets har också
samma betydelse och är således det af Konstantin eller hans
afskrifvare uteglömda.

Den fjerde forsens ryska namn är Aifor eller enligt en
annan läsart Aifar, slaviska Neasit, hvilket namn förklaras
dermed, att »pelikaner bygga bo bland stenarne i forsen». I
enlighet härmed har man förklarat slav. Neasit med det
forn-slav. nejqsyt’ (nyryska nejasyt’’), som betyder pelikan och sökt
förklara det ryska namnet med ett germanskt fogelnamn. Med
rätta anmärker Thomsen, att en fors ej gerna kunde kallas
pelikan, derför att pelikaner bygga bo deri, och att Konstantins
förklaring sannalikt beror på ett missförstånd. Visserligen
betyder det slav. Nejqsyt’ pelikan, men dess ursprungliga betydelse
är »omättlig», och det nyryska namnet Nenasytets kan i likhet med
sitt stamord Nenasyt’ endast betyda »omättlig». Detta namn
har forsen fått med hänsyn dertill, att den är den enda af alla
Dnjeprs forsar, som aldrig fylles med vatten, hvadan ryssarne
också enligt Konstantins berättelse vid denna enda fors måste
föra sina båtar öfver land. Det ryska namnet Aifor bör derför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free