Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VA RÅ G E RF RA GAN.
339
från denna tid. I den slaviska ryskan deremot finna vi redan
från första början låneord för begreppet skepp, men emedan
Rysslands slaver omedelbart efter invasionen genom svenskarne
sattes i närmare förbindelse och handelssamqväm med grekerna,
som hade skepp af helt olika slag, och emedan inga ryska
uppteckningar funnits eller blifvit bevarade från den rysksvenska
perioden, så möta vi i den äldsta slaviska ryskan grekiska
låneord för skepp jemte de svenska.
Det i fornryskan vanligast förekommande skeppsnamn, som
till betydelsen på det närmaste motsvarar det svenska skip,
(d. v. s. farkost af hvarje slag, obs. Helsingelagens »bater eller
annat skip») och grek. nXolov, är ladija. Detta ord upptages
af Miklosich förslagsvis bland slaviska låneord och sannolikt
med rätta, ehuru hans sammanställning med svenska lcvfia,
isl. AZaÖa, är väl djerf. Äfven Tham synes benägen att antaga,
att ordet är lånadt af såväl litauer som slaver, fast »dess etvmon
7 ./
återstår att finna».1) Utom detta ord, som i den äldsta
krönikan användes såväl om grekiska handelsfartyg som ryska
skepp i allmänhet, brukas om de förra ordet »kiibara» af grek.
xov[xßaQtov och om de senare korabV af grek. xaQaSog, xaQaßiov
De ryska krigsskepp, som användes vid tågen mot
Konstanti-nopelj nämnas i gen. pl. skedil eller skëdei som man hänfört
till en sing. nom. skedija af grek. oysöia. Emellertid användes
detta ord ingen enda gång i den byzantinska literaturen om ryska
fartyg. Det var i det hela ett ovanligt ord, om det ens
användes. Jag tror derför, att nämda ryska former böra hänföras
till en nom. sked’ eller sked’ soin är det svenska skeift, isl.
skeià (nord. ei = slav. ë), som just var namnet på vikingaskepp
och, efter hvad en svensk runsten gifver vid handen, användes om
svenska skepp på ryska floder (skaipar visi kallas en man, som
föll i Holmgård2). Ett grekiskt krigsskepp nämnes oljad’, som är
det grek. yßlctvdiov. Dessa äro de i den gamla ryska krönikan
förekommande orden på skepp af olika slag, hvilka således
samtliga befinnas lånade. I fornryskan träffas dessutom sneka,
som tydligen är det fornsv. snækkia.
Vända vi oss emellertid till de byzantinska skriftställarne, så
tyckas hvarken de af dem använda namnen eller beskrifningen
1) Tham, Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken sid. 6.
2) Jag ser af Steenstrups Normannerne, IV, sid. 155, att äfven han
antager, att ordet blifvit »af Vikingerne indført i Russland». Det lånades äfven af
angelsaksarne under formen scegft, och scægftman, skeiftman, brukades som
folknamn på norrmannen alldeles som ruotsi, ropsman, i öster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
